Frågor & svar kring hästars vikt

Med inspiration från thehorse.com

 

Hur vet jag om min häst har rätt vikt? 

En relevant fråga! Det finns inget BMI för hästar. Men du kan börja med att väga hästen! (vi har vågceller till uthyrning). Men får man inte till det kan man mäta den och räkna ut med formel (finns två olika). Sen kompletterar du med en hullbedömning, t ex enligt Henneke-skalan.

 

Vad ska jag göra för att få upp hästen i vikt?

Det bästa är att öka upp grovfodergivan, vilket för de flesta hästar inte är något problem då vi har mycket energirika grovfoder. MEN räcker inte detta kan man komplettera med något fiber-/fettfoder, betfor eller olja t ex.

 

Vad kan jag göra för att få hästen att gå ner i vikt?

En lite vanligare fråga kanske 😉 Först och främst – rusta dig med tålamod för detta är inte lätt. (Om din häst inte är fet – förebygg! Ha koll på utfodringen!). Kalorirestriktion på fodersidan, helst bör du finna ett optimalt grovfoder så du inte minskar för mycket på ts-intaget. Sen gäller det att framförallt få hästen att bygga muskler, styrketräna. Och när det är gjort kan du panga på med lite mer kaloriförbrukande träning, ”cardio”.

 

Min häst är lat – hur kan jag få den att vilja röra sig mer?

Det finns, som jag skrev i förra inlägget, olika automatiska system där hästen måste röra sig för att nå resurser som mat och vatten. Alla har inte tillgång till detta förstås. Men man kan fundera om det är något i den stilen man kan göra hemma. Sen är det förstås att bygga upp hästens kondition steg för steg,  du vet själv hur jobbigt det är att jogga när man inte är i form. Så låt det ta tid och öka intensiteten stegvis.

 

Behöver min häst spannmål? 

Troligen inte. Däremot behöver den ett bra mineralfoder.

 

Är det inte elakt att sätta en munkorg på hästen eller sätta han i ”sandfålla”? 

Klart det inte känns bra att begränsa hästens naturliga beteende, så frågan är berättigad och därför bör man göra sitt bästa att förebygga att det skall komma till dessa drastiska åtgärder. MEN fång är inte heller kul för hästen, minst sagt, så jämfört med det kanske det inte är hela världen? Det är en bedömningfråga från fall till fall och du kanske kan kompensera det negativa på något sätt?

 

Hur kan jag veta EXAKT hur mycket min häst behöver och EXAKT hur mycket den äter?

Det kan man ju inte om man inte sätter den i någon forskningslik miljö + att alla hästar förstås är unika individer. Men man kan räkna på det! Du analyserar fodret, vi räknar foderstat, du har stenkoll på ts, väger förstås givorna, har kolla på hästens hull och hur mycket den äter. Det är en bra början. Sen justerar man vart efter! Man måste lära sig sin häst.

 

Tveka inte att höra av dig om du behöver hjälp med dessa frågor!

Mvh

Tina

 

Försök med utfodringsautomat för feta ponnysar

Knubbiga ponnysar må vara söta men de kan lätt bli riktigt sjuka. De kan få EMS och fång framförallt. Att sköta utfodringen korrekt och motionera dem är a och o för att undvika detta. Att motionera en liten ponny kan dock vara lite lurigt, speciellt om den är för liten att ridas. I en ny australiensisk studie testade man därför ett ”dynamiskt utfodrings system” med (bara) 8 ponnysar av olika raser med hullpoäng över 5 (på en 9-gradig skala). De fick bara lucernhö (2% av kroppsvikten – ideal!) och mineraler. I studien gick hästarna i individuella paddocks med en utfodringsautomat i vardera under 3 månader. Utfodringsautomaten hade två dörrar som hölls upp 5 min åt gången, så de kom  åt maten men de var tvungna att byta sida för att kunna fortsätta äta. För att komma till den andra dörren måste de gå runt ett staket. Fodret var tillgängligt/ automaten var igång 2 x 2 timmar per dag.

Se bild b:

Ponnysarna hade gps på sig så försöksledarna kunde mäta hur mycket de rörde sig. De mätte också vikt, hull, ”crusty neck score” (poäng över hur feta nackar/halsar de hade) och insulinkänsligheten. När de hade igång automaten gick de ungefär 2 timmar per dag, detta var 3,7 gånger mer än utan automaten i snitt. Hull och fett% sänktes också under försöket. De fick ingen påverkan på insulinresistensen när de såg på alla 8 ponnys, men 3 av ponnysarna var inte lika motiverade som de andra att röra sig för att få mat och när forskarna tog bort dessa hästars värden och såg då en effekt på insulinresistensen. Hästarna vart mer och mer villiga att gå runt, eventuellt kan detta bero på att deras form vart bättre.

Summerat – ja, lågintensiv motion/träning är bra för att sänka fett% och öka insulinkänsligheten (detta har visats även i andra studier) på ponnysar. I denna studie gick de mellan 3 och 4 timmar per dag, vilket kan vara svårt att få till genom ridning/körning/ledda promenader. För många individer kan mat vara belöning nog för att få denna effekt med hjälp av att automatiskt system, men inte för alla. Notera också att hästarna inte gick tillsammans vilket ju inte är optimalt för hästarnas välfärd, man kan dock väga det mot att daglig motion (naturligt betesbeteende) också är av yttersta vikt också för hästarnas välfärd.

6 veckor efter studien var klar hade fått tillbaka hullet de förlorat tyvärr. Så man måste fortsätta använda automatsystemet, men det finns ingen långsiktig studie på hur det funkar i längden.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5032883/

Utfodringen efter fång

En häst som drabbats av fång och som gått att rädda är ändå oftast inte helt återställd direkt utan behöver läka och vila ordentligt. Det är också vara bra att fundera på hur man utfodrar hästen efter en fångepisod. Det är viktigt att veta varför hästen fick fång. Vad det pga metabola eller endokrina (hormonella) orsaker? Berodde det på ett plötsligt överintag av kolhydrater eller någon mekanisk skada? Eller kom fången efter ett förgiftningstillstånd? De tre sistnämnda skälen har ju låg risk att ske igen, otur/tillfälligheter. Men är det metabola eller endokrina skäl bakom behöver hästen behandlas därefter livet ut och här får utfodringen stor betydelse!

Detta är viktigt att tänka på:

• överutfodra inte! Kanske t o m hästen behöver minska i hull, lägg gärna upp en plan för detta.
• ha koll på socker och stärkelse – hur såg det ut i grovfodret och i den totala foderstaten ut när hästen blev sjuk? Undvik att hamna där igen!
• hö innehåller i princip alltid mer socker än ensilerat foder (där sockret äts upp av mjölksyrebakterierna i konserveringsprocessen) så överväg gärna att byta om du har möjligt
• skit i spannmålet och andra koncentrat om det går – gå så nära ren grovfoder foderstat du kan.  (Nästan)  alla hästar kan klara sig på bara grovfoder + mineraler bara det är rätt grovfoder!

Mvh

Tina

(med inspiration från theHorse.com)

 

Klöver

Då vi har i brist på protein i de allra flesta grovfoderanalyser för häst som jag ser pratar jag ofta om att använda vallfröblandningar med klöver i. Klöver är en proteinrik baljväxt, liksom lusern. Mycket bra för markerna och hästarna gillar det. Men många är lite rädda för klövern, tror det orsakar fång och kolik…

Om vi börjar med fång så nej, klöver är ingen riskfaktor för fång. Förr trodde man det var mycket protein som orsakade det, men idag vet vi att ekvint metabolt syndrom (EMS) och mycket socker (och/eller stärkelse) i fodret är mer troligt det som ligger bakom. Rädslan kan också komma ifrån att vitklövern brukar blomma då det är mycket socker i gräset, men då är det ju sockret och inte klövern som gör det + att hästen antagligen är lite känslig (EMS). Klöver innehåller generellt mindre eller lika mycket socker + stärkelse som en ren gräsvall eller lusern (enl Norfors fodertabeller). Klöver innehåller mindre fiber än många gräsarter och lusern dock.

Vad gäller kolik är det iallafall inget man brukar prata om i samband med de vanliga klöverarterna (röd- och vit) här i Norden. Alsikeklövern är ju däremot giftig för hästar. Kor kan få kolik om de får mycket klöver och inte hunnit vänja sig vid det. Antar det kan vara lika för häst, dvs att det är en fråga om dos och tillvänjning. Det är en vanlig utfodringsmiss att hästägaren byter parti eller typ av grovfoder för snabbt och det är alltid en risk för grovtarmsjäsare och idisslare då deras bakterieflora i mag- och tarmkanal inte hinner anpassa sig.  MEN det har gjorts en del studier på lusern i USA och Kanada där man odlar och ger det rätt mycket till häst. Och där rekommenderas att inte ge mer än 50% av grovfodret som lusern. Ges mer ökar risken för enteroliter som kan orsaka kolik. Kanske kan detta även gälla klöver. Det är nog ovanligt med vallfoder som ligger på över 50% baljväxter till häst, men kanske en bra riktlinje att ha bakom örat ändå.

Vad kan jag mer säga om kolik? Ja grovfodret bör ju inte vara mögligt, här kan ju klöver vara lite lurigare att få torrt till hö och därmed mögla lättare. Hästen måste också få tillräckligt med grovfoder och fiber för att  må bra och inte få kolik. Mycket klöver ger lägre fiberinnehåll än motsvarande ren gräsvall (kolla NDF i din foderanalys!). Men om hästen är känslig för kolik kanske man bör undvika jättegrovt grovfoder (sent skördat, låg smältbarhet), sådana foder är dock (enligt de analyser jag brukar se) rätt ovanliga. Och här igen minskas risken om man gör en försiktig övergång mellan fodren, och att hästen dricker ordentligt.

Så en summering:

Det viktigaste är att

• veta vad för arter grovfodret innehåller (fråga när du köper),
• analysera ditt foder så man vet näringsinnehållet (torrsubstans, fiber och socker!)
• och sedan byta mellan de olika partierna på ett klokt sätt så hästens tarm hänger med. Planera i förväg!

Du bör också alltid

• räkna på kg ts så hästen inte plötsligt får för lite grovfoder/fiber när du byter mellan olika våta partier!
• vara noga med att inte ge skämt och mögligt foder till din häst.

Hör av dig om det är något du undrar! tina.danielsson@landsbygd.ax

Idéer!?

Jag vill gärna höra från er vad ni är intresserade av! Jag har iallafall två idéer på g  nu tänkte om vi skulle ses något och gå igenom några foderanalyser så ni lär er tolka dem.

Sen diskuterar jag och Jocke (växtodlingsrådgivaren här) att kanske ha en fältvandring i hästvallar + uppföljning där vi tittar på analyserna och diskuterar intressanta aspekter av skördetidpunkt, gödsling etc. Detta tänker vi då nästa höst.

Hur låter det och finns något mer ni skulle vilja att vi gör? Allt som berör hästens utfodring och naturliga beteende (beten, stallar, mental hälsa etc) hjälper vi gärna till med!

Ps! Håll utkik i tidningen Landsbygdens Folk där jag skrivit en artikel om hästens tarmflora Ds.

Mvh

Tina

Fettillskott kanske inte helt onödigt?

Fett är viktigt för hästen liksom för oss. För hästen kan fett vara ett bra alternativ om man vill höja energiintaget eller t ex minska graden på magsår.

Hästen ska ju först och främst äta grovfoder bara så ni mot förmodan inte missat det så att ge ett fettillskott är ju just det, ett tillskott… men lets go on:

Fettet bryts ner i magsäcken på hästen och sedan tas det mesta upp i tunntarmen. Efter det tagits upp förflyttas det till  levern, till fettväv och andra ställen det behöver användas eller för att lagras. Fett som inte tas upp i tunntarmen åker till grovtarmen och vidare ut med träcken.  Många studier har visat stora skillnader i hur bra olika fett tas upp. Fett från grovfoder tas upp till 55% och från oljor nästan 100%.

Det är viktigt att veta att det finns två sorters fett, foderfett (triglycerider) och fleromättade fettsyror. Foderfetterna är koncentrerad energi som ger hästen essentiella fettsyror (EFA) och kan bära fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) över tarmväggen. Så får hästen för lite fett i sig kan det minska vitaminabsorptionen. Hästen kan inte göra essentiella fettsyror själv så de måste få dem med fodret. De två viktigaste är alfa-linolensyra och linolsyra, kallas också mer välbekant för omega-3 och omega-6. Dessa är mycket viktiga för immunförsvaret, centrala nervsystemet och cellmembranstruktur, med mycket mer. Hästen får generellt i sig mer omega-3 än omega-6. Detta är för att hästen främst äter grovfoder vilka innehåller, inte så mycket fett, men det mesta är omega-3. Man forskar fortf på om hästen ska behöva EFA-tillskott eller ej. Det kan vara bra  vissa fall, t ex om man utfodrar med mycket omega-6 rikt spannmål. Och man försöker hitta den optimala kvoten samt mängden totalt omega-3. Det man sett hittills är att om bara hästen får i sig tillräckligt med grovfoder ska nog behoven vara täckta. 

Vad gör fetterna i hästen då?

Som sagt, en typisk grovfoderbaserad foderstat ska täcka hästens behov av fettsyror, men i vissa specialfall kan ett fettillskott vara bra. T ex om hästen behöver lägga på sig eller om hästen lider av någon inflammatorisk sjukdom så som RAO (kronisk luftvägsinflammation) och artros, eller för att förebygga och sköta magsår. Har man högpresterande hästar, avelsston eller en gammal häst med dåliga tänder så kan man ju ge fett för att öka näringstätheten i foderstaten om hästen inte orkar äta allt grovfoder den behöver. Fettillskott är ett betydligt bättre alternativ för hästen matsmältning än spannmål.

Man har gjort mycket studier på fettens inverkan på prestationen, men det är så många parametrar som kan påverka där så det är inte lätt att dra klara slutsatser. Det verkar dock ganska klart att hästar som ska prestera lågintensivt över lång tid (distansritt)  så kan 8% fett i foderstaten spara på hästens glukos. I mer högintensiva ”sprintsporter” är kolhydraterna viktigast. Det är samma som för oss människor alltså. För de lakterande stona påverkas mjölken sammansättning av hurdan fettprofil foderstaten har. Man har också sett att hingstarna kan få bättre fertilitet om de får fiskolja som är rik på omega-3.

Många ger sina hästar fett (ofta linfröolja) för att förbättra pälskvaliteten, men det är ännu inte bevisat att det ska ha någon signifikant effekt.

Man har kollat också på hur beteendet påverkas av fettillskott och sett att unghästar som fått bara grovfoder och fettillskott haft lägre kortisolnivåer än de som utfodrats mer traditionellt (med rätt höga nivåer socker och stärkelse).

Det verkar också väldigt troligt att hästar som lider av rhabdomyolos (ER) skulle gynnas av att man byter ut det stärkelserika mot fett.

Jag har nämnt magsår ett par gånger, och nej vi vet fortfarande inte allt om magsår, men vi vet att fett sänker hastigheten på hur fort magsäcken töms och att syraproduktionen minskar i magsäcken. Så i teorin kan fett minska symptomen av magsår. Man tror väl också att det är höga stärkelsegivor som orsakar magsår så att istället ge fett är ju lite win-win.

Sist men inte minst så kan omega-3 supplementering förbättra hästens insulinkänslighet. Så har man IR-häst verkar linfrö eller marina fettkällor kunna vara bra.

Men med allt detta sagt – de flesta hästar behöver inte tillskott! De flesta hästar ligger redan och får för mycket energi. Speciellt ponnysar då man lätt kommer över deras kaloribehov. Tyska forskare såg också att shettisar  fått högre plasmaglukos och insulinkoncentrationer av högfettfoderstater, dvs de har fått IR. Hästar som är benägna att drabbas av hyperlipidemi skall förstås inte heller ges fettillskott, då det kan bli dödligt.

Slutsats: Utgå alltid alltid från att ge din häst rätt grovfoder i första hand- då behövs oftast inte tillskott. Men vissa hästar kan behöva, diskutera gärna med mig om du tror det kunde vara bra med tillskott till din häst och hur mycket den ska ha isåfall, för för mycket är inte heller bra!

Mvh

Tina, husdjursrådgivare

Bild på linfrö från HästSverige

Artikeln skriven med inspriation från The Horse

Betesväxter till häst

Arealen vall som går till hästar ökar hela tiden, så man kan säga att hästbete på åkermark idag är ett betydelsefullt närproducerat foder. Hästens krav på betet och dess ingående variabler är inte mycket studerat – endast ett fåtal rapporter i ämnet världen över hittades innan detta nya försök jag beskriver nedan genomfördes och i Sverige har endast ett tidigare försök hittats, och det var från 80-talet. Den nya rapporten finns länkad till nedan, samt slutsatsen. Men först lite allmänt om hästbeten:

Selektiva hästar

Hästar på bete är – om mängden bete så tillåter – mycket selektiva i sitt ätande och undviker enligt vissa studier helst områden med högt gräs, vilket generellt är av lägre kvalitet och ofta växer vid gödselhögar. I stället väljer hästarna att främst äta det korta, näringsrika gräset och ratar i första skedet relativt många växter, vilket skapar en blandning av kort och lång vegetation som bidrar till ökad variation i betesstrukturen. Hästar betar helst inte närmare än en meter intill sin egen arts gödsel för att skydda sig mot parasitsmitta. Detta beteende skapar också många betesrator, vilket i sin tur kan leda till problem med utnyttjandegraden på hästbeten.

Hästars krav på bete

Hästens krav på bete påverkas av många olika faktorer. Olika typer av hästar har skilda krav på energi- och proteinintag från betet och det är viktigt att anpassa typen av och tillgången till bete efter den kategori hästar man har. Betesfållan skall även utgöra en motionsyta och därför behöver betet vara tramptåligt med bra varaktighet så att betesvallen kan få en lång liggetid. På grund av bl.a. arealbrist inom i första hand fritidshästsektorn är det ganska vanligt att hästägarna försöker kombinera samma areal till både bete som slåtter. De kommersiella vallfröblandningar till hästbete som idag förekommer i handeln innehåller ofta samma arter och sorter som betesblandningar för nötkreatur, där målet är ett för korna smakligt åkermarksbete för hög produktion. Detta är inte alltid optimalt för hästar.

 

Det finns inte några absoluta sanningar beträffande vilka växter som betas respektive ratas av olika djurslag. Olika studier har gett olika resultat och information som visat sig vara motsägelsefull. Ha det i beaktande när du läser slutsatserna nedan:

Slutsatserna från studien:

”För att få största möjliga utnyttjande av hästbete på åkermark bör man inte släppa på för sent, då betet kan förväxa och smakligheten minska. Måste man släppa på senare bör man överväga att ev. ta en skörd eller putsa betet innan betespåsläpp på återväxten. Vid betesbrist betar dock hästarna även det förväxta materialet. Om hänsyn inte behöver tas till speciella näringsbehov eller problem hos hästarna kan en betesblandning för häst enligt resultaten i denna studie bestå av följande arter: Timotej, engelskt rajgräs, rörsvingel, rödsvingel, ängsgröe och vitklöver. Även om timotej inte visade sig vara utpräglat smaklig i renbestånd så bör den vara med, framförallt om man avser att även kunna ta en skörd ibland. Mätarblandningen SW 961 hade ju en godkänd avbetningsgrad trots att den innehöll 40 % timotej. Andelen timotej i den blandningen vid påsläpp sista betesomgången 2012 var faktiskt hela 25 %. När det gäller engelskt rajgräs, timotej och rörsvingel bör ”betestyper” om möjligt användas. Rödsvingel, ängsgröe och vitklöver ger en god marktäckning och är smakligt och betes-och tramptåligt. Örter, lusern och käringtand ratas i stort av hästarna, är svåretablerade och trampkänsliga och därför mindre aktuella. Insådd bör ske året före betet skall användas, och kan ske i renbestånd med bra resultat. Tre avbetningar per år sliter inte för hårt på betet utan tolereras oftast väl av de flesta betesväxter.”

Här kan ni läsa hela försöksrapporten: slutrapportbetesforsokkorr

Bild från hippson.se

Tillbaka en kort sväng

Hej!

Såhär i slutet av föräldraledigheten så delar sambon och jag på att vara hemma med lillen, så nu jobbar jag måndagar och tisdagar sep-okt. Hör av dig om du vill att jag ska:

• hjälpa dig med foderanalyser
• räkna foderstat åt din häst
• göra en kolik-/fångpreventionsplan med dig
• komma till ditt stall och göra en stallmiljöanalys
• komma ut till ditt stall och föreläsa/hålla workshop

Du når mig på tel: 329 680 eller mailen: tina.danielsson@landsbygd.ax

Mvh

Tina

Lagring av grovfoder

Hur lagrar du ditt grovfoder? Här finns lite tips att tänka på inför vintern

Inför hösten och stallperioden

Klicka här för att komma till tips inför planering för byte av foder från bete till vinterutfodring

Här kan ni läsa om hur hästens tarmrörelser påverkas av installning