Metoder för att minska aggressioner vid utfodring

Vid utfordring av hästar i grupp, kan man öka avståndet mellan dem och ge dem mer tid att äta för att minska aggressioner mellan hästarna.

Vilda hästar är sällan aggressiva när de äter, detta beror på att de hästarna har stora öppna ytor och lång tid på sig. Våra hästar håller vi ofta i mindre utrymmen och med kortvarig utfodringstid.

I en studie fann man att aggressionerna kan begränsas under utfodringen genom att separera hästarna genom längre avstånd mellan utfodringspunkterna eller förlänga ättiden genom att använda sig av t ex. hönät. I studien studerade man 390 hästar i 50 olika stallmiljöer, som hade mellan 4 och 21 vuxna hästar var. På varje ställe fanns ett av sex olika typer av grupputfodringssystem.

• Utfodring direkt på marken
• Höställning
• Utfodringsgrind
• Slowfeedning nät
• Öppna utfodringspiltor
• En kombination av dessa system

Forskarna observerade hästarna i 30 min före utfodring samt de första 30 minuterna av utfodringen. Det de tittade på var aggressiva beteenden så som bortdrivande, hot-beteenden (hot bitning, hot sparkar), bitande, sparkande, attackerande. De intervjuade även stallskötarna.

Sammantaget var de flesta aggressiva beteendena (64 %) hot utan beröring. Det fanns en stor skillnad mellan de olika utfodringssystemen och beteendena på hästarna. Minst aggressioner sågs där man placerade höet långt ifrån varandra (1 – 1,5 meter). Den största förekomsten på aggressivitet var där alla hästar hade en gemensam hög med foder.

Aggressionen minskade betydligt när utfodringen tog längre tid, dvs med ett hönät.

På basen av resultaten i denna studie rekommenderar man att hästar som hålls i grupp skall ständigt ha tillgång till halm och hö samt att tillräckligt avstånd mellan utfodringsplatserna. Eftersom många utfodringar per dag kan vara problematiskt för hästägarna är det viktigt att göra utfodringstiden längre (t ex med nät), så att ätbeteendet liknar det naturliga ätbeteendet hos hästarna för att förebygga beteendestörningar.

Anic Ostertag, ETH biology , of the Animal Behaviour, Health and Welfare

Läs hela artikeln: http://www.thehorse.com/articles/34257/methods-to-reduce-feeding-time-aggression-studied

Hur ser det ut hos Er?
Vilket system har ni, hur funkar det, ser ni några beteendeproblem bland hästarna?
Avståndet som nämns i studien (1-1,5 meter) kan låta kort, kanske man i vanliga fall har längre, men en tanke iaf.

//Praktikant-Jenny

Föreläsning!

Utfodring och träning av unga hästar – påverkan på hälsa och prestation

LöR 21 november  

Sara Ringmark från SLU kommer hit och föreläser, några punkter från agendan:                                             

• Hur olika utfodringsstrategier påverkar hälsa, tillväxt och prestation
•  Minskad träningsmängd till unga travhästar
• Hull, påverkar både hästens hälsa och prestation
•  Utfodring med enbart vallfoder, vad ska man tänka på?

Tid: 14:00-16:30
Plats: Travbanan
Anmälning: Senast torsdag 12.11, tina.danielsson@landsbygd.ax
Pris: 10€ betalas på plats – fika ingår!

Mögeltillväxt i hö under lagring

Många hästägare köper hö inför hösten och vintern som är av bra hygienisk kvalitet men som under vintern sedan visar sig vara mögligt. Forskare vid JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) har i en studie dokumenterat hur detta kan gå till.

Konserveringen av hö bygger på att vattenhalten och vattenaktiviteten i höet är så lågt att ingen mikrobiell tillväxt kan ske. Ett riktvärde vid torkning av hö är att vattenhalten inte skall överstiga 15 % (dvs. 85 % ts i foderanalysen). För att vara ännu säkrare på den mikrobiella tillväxten inte skall kunde man även se på vattenaktiviteten, som skall vara under 0,7, som beskriver hur lättillgängligt vattnet är. Men det är inget man mäter i vanliga fall.

Höet är hygroskopiskt, vilket betyder att fuktigheten i höet påverkas av omgivningens vatteninnehåll. Om höet utsätts för hög luftfuktighet, kommer det att få en förhöjd vattenhalt. Många höpartier har en låg vattenaktivitet under den närmsta tiden efter torkningsprocessen, d.v.s. under sommaren. Risken är stor att höet uppfuktas senare, eftersom luftfuktigheten ökar på hösten. Dessutom kan höet utsättas för kondensvatten vid temperaturväxlingar.

Slutsaten är att höpartier måste skyddas mot uppfuktning och detta ska ske så tidigt som möjligt, innan hösten! Ett vanligt sätt att göra detta är att täcka höet med halm.

Läs hela rapporten: http://www.jti.se/uploads/jti/R-363.pdf

//Praktikant-Jenny 🙂