Kategoriarkiv: Friskvård

Frågor & svar kring hästars vikt

Med inspiration från thehorse.com

 

Hur vet jag om min häst har rätt vikt? 

En relevant fråga! Det finns inget BMI för hästar. Men du kan börja med att väga hästen! (vi har vågceller till uthyrning). Men får man inte till det kan man mäta den och räkna ut med formel (finns två olika). Sen kompletterar du med en hullbedömning, t ex enligt Henneke-skalan.

 

Vad ska jag göra för att få upp hästen i vikt?

Det bästa är att öka upp grovfodergivan, vilket för de flesta hästar inte är något problem då vi har mycket energirika grovfoder. MEN räcker inte detta kan man komplettera med något fiber-/fettfoder, betfor eller olja t ex.

 

Vad kan jag göra för att få hästen att gå ner i vikt?

En lite vanligare fråga kanske 😉 Först och främst – rusta dig med tålamod för detta är inte lätt. (Om din häst inte är fet – förebygg! Ha koll på utfodringen!). Kalorirestriktion på fodersidan, helst bör du finna ett optimalt grovfoder så du inte minskar för mycket på ts-intaget. Sen gäller det att framförallt få hästen att bygga muskler, styrketräna. Och när det är gjort kan du panga på med lite mer kaloriförbrukande träning, ”cardio”.

 

Min häst är lat – hur kan jag få den att vilja röra sig mer?

Det finns, som jag skrev i förra inlägget, olika automatiska system där hästen måste röra sig för att nå resurser som mat och vatten. Alla har inte tillgång till detta förstås. Men man kan fundera om det är något i den stilen man kan göra hemma. Sen är det förstås att bygga upp hästens kondition steg för steg,  du vet själv hur jobbigt det är att jogga när man inte är i form. Så låt det ta tid och öka intensiteten stegvis.

 

Behöver min häst spannmål? 

Troligen inte. Däremot behöver den ett bra mineralfoder.

 

Är det inte elakt att sätta en munkorg på hästen eller sätta han i ”sandfålla”? 

Klart det inte känns bra att begränsa hästens naturliga beteende, så frågan är berättigad och därför bör man göra sitt bästa att förebygga att det skall komma till dessa drastiska åtgärder. MEN fång är inte heller kul för hästen, minst sagt, så jämfört med det kanske det inte är hela världen? Det är en bedömningfråga från fall till fall och du kanske kan kompensera det negativa på något sätt?

 

Hur kan jag veta EXAKT hur mycket min häst behöver och EXAKT hur mycket den äter?

Det kan man ju inte om man inte sätter den i någon forskningslik miljö + att alla hästar förstås är unika individer. Men man kan räkna på det! Du analyserar fodret, vi räknar foderstat, du har stenkoll på ts, väger förstås givorna, har kolla på hästens hull och hur mycket den äter. Det är en bra början. Sen justerar man vart efter! Man måste lära sig sin häst.

 

Tveka inte att höra av dig om du behöver hjälp med dessa frågor!

Mvh

Tina

 

Försök med utfodringsautomat för feta ponnysar

Knubbiga ponnysar må vara söta men de kan lätt bli riktigt sjuka. De kan få EMS och fång framförallt. Att sköta utfodringen korrekt och motionera dem är a och o för att undvika detta. Att motionera en liten ponny kan dock vara lite lurigt, speciellt om den är för liten att ridas. I en ny australiensisk studie testade man därför ett ”dynamiskt utfodrings system” med (bara) 8 ponnysar av olika raser med hullpoäng över 5 (på en 9-gradig skala). De fick bara lucernhö (2% av kroppsvikten – ideal!) och mineraler. I studien gick hästarna i individuella paddocks med en utfodringsautomat i vardera under 3 månader. Utfodringsautomaten hade två dörrar som hölls upp 5 min åt gången, så de kom  åt maten men de var tvungna att byta sida för att kunna fortsätta äta. För att komma till den andra dörren måste de gå runt ett staket. Fodret var tillgängligt/ automaten var igång 2 x 2 timmar per dag.

Se bild b:

An external file that holds a picture, illustration, etc.
Object name is JVIM-30-1732-g001.jpg

Ponnysarna hade gps på sig så försöksledarna kunde mäta hur mycket de rörde sig. De mätte också vikt, hull, ”crusty neck score” (poäng över hur feta nackar/halsar de hade) och insulinkänsligheten. När de hade igång automaten gick de ungefär 2 timmar per dag, detta var 3,7 gånger mer än utan automaten i snitt. Hull och fett% sänktes också under försöket. De fick ingen påverkan på insulinresistensen när de såg på alla 8 ponnys, men 3 av ponnysarna var inte lika motiverade som de andra att röra sig för att få mat och när forskarna tog bort dessa hästars värden och såg då en effekt på insulinresistensen. Hästarna vart mer och mer villiga att gå runt, eventuellt kan detta bero på att deras form vart bättre.

Summerat – ja, lågintensiv motion/träning är bra för att sänka fett% och öka insulinkänsligheten (detta har visats även i andra studier) på ponnysar. I denna studie gick de mellan 3 och 4 timmar per dag, vilket kan vara svårt att få till genom ridning/körning/ledda promenader. För många individer kan mat vara belöning nog för att få denna effekt med hjälp av att automatiskt system, men inte för alla. Notera också att hästarna inte gick tillsammans vilket ju inte är optimalt för hästarnas välfärd, man kan dock väga det mot att daglig motion (naturligt betesbeteende) också är av yttersta vikt också för hästarnas välfärd.

6 veckor efter studien var klar hade fått tillbaka hullet de förlorat tyvärr. Så man måste fortsätta använda automatsystemet, men det finns ingen långsiktig studie på hur det funkar i längden.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5032883/

Utfodringen efter fång

En häst som drabbats av fång och som gått att rädda är ändå oftast inte helt återställd direkt utan behöver läka och vila ordentligt. Det är också vara bra att fundera på hur man utfodrar hästen efter en fångepisod. Det är viktigt att veta varför hästen fick fång. Vad det pga metabola eller endokrina (hormonella) orsaker? Berodde det på ett plötsligt överintag av kolhydrater eller någon mekanisk skada? Eller kom fången efter ett förgiftningstillstånd? De tre sistnämnda skälen har ju låg risk att ske igen, otur/tillfälligheter. Men är det metabola eller endokrina skäl bakom behöver hästen behandlas därefter livet ut och här får utfodringen stor betydelse!

Detta är viktigt att tänka på:

  • överutfodra inte! Kanske t o m hästen behöver minska i hull, lägg gärna upp en plan för detta.
  • ha koll på socker och stärkelse – hur såg det ut i grovfodret och i den totala foderstaten ut när hästen blev sjuk? Undvik att hamna där igen!
  • hö innehåller i princip alltid mer socker än ensilerat foder (där sockret äts upp av mjölksyrebakterierna i konserveringsprocessen) så överväg gärna att byta om du har möjligt
  • skit i spannmålet och andra koncentrat om det går – gå så nära ren grovfoder foderstat du kan.  (Nästan)  alla hästar kan klara sig på bara grovfoder + mineraler bara det är rätt grovfoder!

Mvh

Tina

(med inspiration från theHorse.com)

 

Klöver

Då vi har i brist på protein i de allra flesta grovfoderanalyser för häst som jag ser pratar jag ofta om att använda vallfröblandningar med klöver i. Klöver är en proteinrik baljväxt, liksom lusern. Mycket bra för markerna och hästarna gillar det. Men många är lite rädda för klövern, tror det orsakar fång och kolik…

Om vi börjar med fång så nej, klöver är ingen riskfaktor för fång. Förr trodde man det var mycket protein som orsakade det, men idag vet vi att ekvint metabolt syndrom (EMS) och mycket socker (och/eller stärkelse) i fodret är mer troligt det som ligger bakom. Rädslan kan också komma ifrån att vitklövern brukar blomma då det är mycket socker i gräset, men då är det ju sockret och inte klövern som gör det + att hästen antagligen är lite känslig (EMS). Klöver innehåller generellt mindre eller lika mycket socker + stärkelse som en ren gräsvall eller lusern (enl Norfors fodertabeller). Klöver innehåller mindre fiber än många gräsarter och lusern dock.

Vad gäller kolik är det iallafall inget man brukar prata om i samband med de vanliga klöverarterna (röd- och vit) här i Norden. Alsikeklövern är ju däremot giftig för hästar. Kor kan få kolik om de får mycket klöver och inte hunnit vänja sig vid det. Antar det kan vara lika för häst, dvs att det är en fråga om dos och tillvänjning. Det är en vanlig utfodringsmiss att hästägaren byter parti eller typ av grovfoder för snabbt och det är alltid en risk för grovtarmsjäsare och idisslare då deras bakterieflora i mag- och tarmkanal inte hinner anpassa sig.  MEN det har gjorts en del studier på lusern i USA och Kanada där man odlar och ger det rätt mycket till häst. Och där rekommenderas att inte ge mer än 50% av grovfodret som lusern. Ges mer ökar risken för enteroliter som kan orsaka kolik. Kanske kan detta även gälla klöver. Det är nog ovanligt med vallfoder som ligger på över 50% baljväxter till häst, men kanske en bra riktlinje att ha bakom örat ändå.

Vad kan jag mer säga om kolik? Ja grovfodret bör ju inte vara mögligt, här kan ju klöver vara lite lurigare att få torrt till hö och därmed mögla lättare. Hästen måste också få tillräckligt med grovfoder och fiber för att  må bra och inte få kolik. Mycket klöver ger lägre fiberinnehåll än motsvarande ren gräsvall (kolla NDF i din foderanalys!). Men om hästen är känslig för kolik kanske man bör undvika jättegrovt grovfoder (sent skördat, låg smältbarhet), sådana foder är dock (enligt de analyser jag brukar se) rätt ovanliga. Och här igen minskas risken om man gör en försiktig övergång mellan fodren, och att hästen dricker ordentligt.

Så en summering:

Det viktigaste är att

  • veta vad för arter grovfodret innehåller (fråga när du köper),
  • analysera ditt foder så man vet näringsinnehållet (torrsubstans, fiber och socker!)
  • och sedan byta mellan de olika partierna på ett klokt sätt så hästens tarm hänger med. Planera i förväg!

Du bör också alltid

  • räkna på kg ts så hästen inte plötsligt får för lite grovfoder/fiber när du byter mellan olika våta partier!
  • vara noga med att inte ge skämt och mögligt foder till din häst.

Hör av dig om det är något du undrar! tina.danielsson@landsbygd.ax

Idéer!?

Jag vill gärna höra från er vad ni är intresserade av! Jag har iallafall två idéer på g  nu tänkte om vi skulle ses något och gå igenom några foderanalyser så ni lär er tolka dem.

Sen diskuterar jag och Jocke (växtodlingsrådgivaren här) att kanske ha en fältvandring i hästvallar + uppföljning där vi tittar på analyserna och diskuterar intressanta aspekter av skördetidpunkt, gödsling etc. Detta tänker vi då nästa höst.

Hur låter det och finns något mer ni skulle vilja att vi gör? Allt som berör hästens utfodring och naturliga beteende (beten, stallar, mental hälsa etc) hjälper vi gärna till med!

Ps! Håll utkik i tidningen Landsbygdens Folk där jag skrivit en artikel om hästens tarmflora Ds.

Mvh

Tina

Träning i kallt väder

Oj oj i morse märktes det att det redan hunnit bli oktober! Med minusgrader i antågande och kortare dagar så kan det bli en liten utmaning med ridningen. Iskall blåst, torr luft, isande regn och så snön förstås ställer till det. Du kan ju inte kontrollera vädret men om du planerar lite så kan dom kalla månaderna bli trygga och produktiva ändå. Det mesta för ryttaren handlar om att hålla värmen och undvika köldskador. För hästen är relativt välanpassad att klara kyla. Problem kan dock uppstå när du vill att hästen ska arbeta hårt under vinterförhållandena. Jag ska i detta inlägg försöka förklara hur ridning (eller annan träning förstås) i kyla påverkar hästen och vad du kan göra för att hålla hästen frisk och presterande.

Som vid alla andra skötsel- och träningsförändringar behöver hästen tid att anpassa sig till kylan. Hästen gör inte lika omfattande fysiologiska anpassningar när det blir kallt som när det blir varmt, men det är ändå viktigt att ge den ca 2 veckor att vänja sig om temperaturen hastigt sjunkit. Det är också viktigt att inse att hästen kanske inte helt kan ändra sig, jag menar alltså att du som rider/tränar hästen kanske behöver anpassa träningsrutinerna till viss del.

Musklerna

Kallt väder, speciellt riktigt kallt väder, sänker temperaturen i musklerna. Flertalet studier på människor har visat att sänkning i muskeltemperatur kan sänka prestationsförmågan avsevärt av flera olika skäl. T ex så kan inte musklerna dra ihop sig lika fort när de är kalla. Nerverna signalerar också långsammare. Blodflödet minskar (det varma blodet blir koncentrerat till de inre organen). Dessutom är kalla muskler stelare rent biomekaniskt än varma. Alla dessa fakotrer bidrar till att sänka prestationen hos människor. Man har uppskattat att muskelprestationen ändrar 2-5% för varje grad temperaturen sjunker i muskeln. Människor behöver promenera raskt i 20 minuter innan musklerna var tillräckligt varma för att kunna prestera normalt. Liknande studier är inte gjorda på häst, men det är rimligt att tro att det funkar någorlunda lika för dem.

En annan effekt som kyla har på musklerna är hur de samarbetar. Varje gång en muskel drar ihop sig så spänns även antagonisten för att möjliggöra finmotorik. När musklerna är kalla behöver antagonistmusklerna aktiveras mer, vilket minskar rörligheten lite och kan förändra hur hästen rör sig.

I en studie (på människor igen) testade man att stå i kallt vatten till knähöjd och sedan hoppa – rörelsemönstret ändrades av detta. Stötdämpningen vart sämre. Om detta gäller även för hoppande hästar, vilket verkar troligt, kan det vara en orsak till att dåligt uppvärmda (hopp)hästar lättare skadar sig.

Leder

Temperaturen påverkar även lederna. Kylan ökar viskositeten på ledvätskan och lederna känns då stelare. Så lederna behöver, liksom musklerna, också värmas upp.

Hjärt- och kärlsystem

När det är varmt ute så är det viktigt att hålla ett bra blodflöde ut till alla muskler och till huden så värme kan avges. När det är kallt så sker istället vasokontriktion i huden så mer blod kommer till den arbetande muskeln. Av denna orsak så kan hästar ofta träna med lägre puls i kallare temperatur än i hetta. Så här är ju kylan en fördel. Men notera att mindre blod till huden kan öka risken för kylskada, speciellt om det blåser på kallt. Som tur är så är vuxna hästar toleranta mot köldskador, det är värre för ryttaren! För att du ska undvika frostskada är det viktigt att få blod ut i fingrar och tår med några minuters intervaller. Dessutom minskar risken för skada desto mer vältränad du är!

Lungor

Hos både människor och hästar kan träning i kyla leda till köld-astma. Man får svårt att andas, man hostar och prestationen sjunker förstås. Forskarna tror att hästarnas övre luftvägar inte hinner med att värma och fukta upp luften innan den kommer ner djupare i de mer känsliga delarna av luftvägarna. Att träna medans man andas in kall luft kan orsaka inflammation och ökat luftmotstånd vid inandning direkt och kan ligga kvar upp till 48 timmar efter passet. Fortsätter man träna i kylan kan hästen få en kronisk låggradig inflammation. Jag vet tyvärr inte vilka grader och hur mycket man måste rida för att det ska bli kroniskt, antar det är individuellt, men att rida i ridhus så ofta man kan är väl att rekommendera!

Varm och torr

Som mamma alltid sa så är det viktigt med lager på lager för att hålla sig varm och torr på vintern. Det samma gäller faktiskt för din häst!  Att klippa och täcka har som mål att hålla hästen varm samtidigt som pälsen ska kunna torka snabbt efter träningen. Ett sätt kan vara att använda ett träningstäcke eller ett som bara täcker rumpan under uppvärmning och nedvarvning. Detta värmer de stora höft- och rumpmusklerna och bidrar till att hela hästen blir varmare. Utöver att man använder täcke så behöver inte vinteruppvärmningen skilja sig så mycket från sommaruppvärmningen. Fem minuter skritt, trav, galopp vardera innan man börjar jobba ordentligt. Och när du ridit klart är det bra med ett ylletäcke som värmer men låter fukten avdunsta. Och oavsett vad som måste hästen vara helt torr innan du sätter ut han i hagen igen.

 

Luften

Om du kan välja mellan att rida inne eller ute så fundera på din egna komfort liksom hästens. Luftkvaliteten skiljer mycket inne och ute. Inne är det varmare och fuktigare – det kan vara bra för vissa luftvägsproblem. Men sådan luft är mer troligt att innehålla mögel och svampsporer som kan irritera lungorna. Damm kan också vara ett problem om det är dålig ventilation i ridhuset och om man inte vattnar där.

Bra ventilation är också superviktigt i stallet, speciellt på vintern då hästarna säkert är inne mer. Släpp ut hästarna medans du mockar! Och finns det kondens, svartmögel eller du känner lukten av ammoniak/känner att luften är ”tung” så behöver du nog se över ventilationen. Är köra korsdrag och vädra kan väl visst funka som en quick-fix, men man bör ju ha räknat på sin ventilation. Det är ofta lite så och så med det i gamla stall/ombyggda stall.

 

Säkerheten

Det är ju inte bara temperaturen som kan ställa till det, det blir ju också mörkare och halt. Kom ihåg att ha massa reflexer och lysen när du rider ut! Både på dig och hästen. Ni får gärna se ut som en jäkla julgran!! Haha 🙂

Djupsnö, gömd is, fryst lera kan orsaka skador. Se över hästens vinterskor – och dina med! Det är inte kul att missa en ritt men känns det för riskabelt, skit i det!

 

Summering

Kylan utmanar lite extra, men med lite tanke bakom så ska det nog gå bra. Kan du rida vintern igenom är det ju toppen för din häst! Värm upp ordentligt, håll er varma och torra, se över ventilationen – och tänk på säkerheten!

Bildresultat för vinter ridning

Med inspiration från The Horse.

Betesväxter till häst

Arealen vall som går till hästar ökar hela tiden, så man kan säga att hästbete på åkermark idag är ett betydelsefullt närproducerat foder. Hästens krav på betet och dess ingående variabler är inte mycket studerat – endast ett fåtal rapporter i ämnet världen över hittades innan detta nya försök jag beskriver nedan genomfördes och i Sverige har endast ett tidigare försök hittats, och det var från 80-talet. Den nya rapporten finns länkad till nedan, samt slutsatsen. Men först lite allmänt om hästbeten:

Selektiva hästar

Hästar på bete är – om mängden bete så tillåter – mycket selektiva i sitt ätande och undviker enligt vissa studier helst områden med högt gräs, vilket generellt är av lägre kvalitet och ofta växer vid gödselhögar. I stället väljer hästarna att främst äta det korta, näringsrika gräset och ratar i första skedet relativt många växter, vilket skapar en blandning av kort och lång vegetation som bidrar till ökad variation i betesstrukturen. Hästar betar helst inte närmare än en meter intill sin egen arts gödsel för att skydda sig mot parasitsmitta. Detta beteende skapar också många betesrator, vilket i sin tur kan leda till problem med utnyttjandegraden på hästbeten.

Hästars krav på bete

Hästens krav på bete påverkas av många olika faktorer. Olika typer av hästar har skilda krav på energi- och proteinintag från betet och det är viktigt att anpassa typen av och tillgången till bete efter den kategori hästar man har. Betesfållan skall även utgöra en motionsyta och därför behöver betet vara tramptåligt med bra varaktighet så att betesvallen kan få en lång liggetid. På grund av bl.a. arealbrist inom i första hand fritidshästsektorn är det ganska vanligt att hästägarna försöker kombinera samma areal till både bete som slåtter. De kommersiella vallfröblandningar till hästbete som idag förekommer i handeln innehåller ofta samma arter och sorter som betesblandningar för nötkreatur, där målet är ett för korna smakligt åkermarksbete för hög produktion. Detta är inte alltid optimalt för hästar.

 

Det finns inte några absoluta sanningar beträffande vilka växter som betas respektive ratas av olika djurslag. Olika studier har gett olika resultat och information som visat sig vara motsägelsefull. Ha det i beaktande när du läser slutsatserna nedan:

Slutsatserna från studien:

”För att få största möjliga utnyttjande av hästbete på åkermark bör man inte släppa på för sent, då betet kan förväxa och smakligheten minska. Måste man släppa på senare bör man överväga att ev. ta en skörd eller putsa betet innan betespåsläpp på återväxten. Vid betesbrist betar dock hästarna även det förväxta materialet. Om hänsyn inte behöver tas till speciella näringsbehov eller problem hos hästarna kan en betesblandning för häst enligt resultaten i denna studie bestå av följande arter: Timotej, engelskt rajgräs, rörsvingel, rödsvingel, ängsgröe och vitklöver. Även om timotej inte visade sig vara utpräglat smaklig i renbestånd så bör den vara med, framförallt om man avser att även kunna ta en skörd ibland. Mätarblandningen SW 961 hade ju en godkänd avbetningsgrad trots att den innehöll 40 % timotej. Andelen timotej i den blandningen vid påsläpp sista betesomgången 2012 var faktiskt hela 25 %. När det gäller engelskt rajgräs, timotej och rörsvingel bör ”betestyper” om möjligt användas. Rödsvingel, ängsgröe och vitklöver ger en god marktäckning och är smakligt och betes-och tramptåligt. Örter, lusern och käringtand ratas i stort av hästarna, är svåretablerade och trampkänsliga och därför mindre aktuella. Insådd bör ske året före betet skall användas, och kan ske i renbestånd med bra resultat. Tre avbetningar per år sliter inte för hårt på betet utan tolereras oftast väl av de flesta betesväxter.”

Här kan ni läsa hela försöksrapporten: slutrapportbetesforsokkorr

Bildresultat för häst på bete

Bild från hippson.se

Tillbaka en kort sväng

Hej!

Såhär i slutet av föräldraledigheten så delar sambon och jag på att vara hemma med lillen, så nu jobbar jag måndagar och tisdagar sep-okt. Hör av dig om du vill att jag ska:

  • hjälpa dig med foderanalyser
  • räkna foderstat åt din häst
  • göra en kolik-/fångpreventionsplan med dig
  • komma till ditt stall och göra en stallmiljöanalys
  • komma ut till ditt stall och föreläsa/hålla workshop

Du når mig på tel: 329 680 eller mailen: tina.danielsson@landsbygd.ax

Mvh

Tina

jagtillbaka

Parasiter på häst

Nu börjar det igen var aktuellt att kolla över eventuella parasiter på häst. Nedan finns en skrivelse från SVA om vad deras rekommendationer för tidpunkt på träckprovtagning är:

Träckprovtagning

Lämpliga tillfällen för provtagning är på våren (april-maj) innan gräshagar tas i bruk, samt på hösten (september-oktober). Föl kan provtas i januari-februari för spolmask. (SVA)

Här kommer ni åt en länk om Eva Tydén som är en forskare vid SLU: Hur kan dagens och morgondagens hästägare bekämpa hästens parasiter utan att det leder till resistens och andra konsekvenser för miljön?

Att täcka eller inte täcka?

Under de kyligare månaderna från senhösten till tidig vår, är aktiviteten i allmänhet långsammare hos häst och ryttare – skall man täcka hästen då?
I regel tittar man efter två viktiga aspekter – hästens päls och omgivningstemperaturen.

Här kommer några punkter kring täckning:

  • Hästar är medfödda med förmågan att motstå kyla och vind.
    Trots detta behöver hästen naturligt skydd i hagen (träd eller dyl.) alternativt ett vindskydd.
  • Fodret skall vara lämpligt för säsongen, se igenom utfodringen av din häst.
  • Täcken har en tendens att komprimera hästens pälslager, vilket kan ge en negativ effekt på pälsens isolerande egenskaper.
  • Hästar som inte lever i extremt kalla miljöer (kallare än -12⁰C) klarar sig bra utan täcke, om hästen är installad under de kallaste perioderna.
  • Kroppsvärmen kommer genom magaktivitet – ge hästen tillräckligt med grovfoder!
  • Fördelen med att täcka är att pälsen hålls kort, tränade hästar kan behöva klippas under vintern för att minska svettningar och minska torktiden. Vid användning av täcke blir pälsen kortare och på så vis optimalare för de förhållandena.
    När man flyttar hästen från ett varmt klimat till ett svalare, kan man hjälpa hästen acklimatisera sig med hjälp av täcke.

Och här är lite tips..

  • Se till att hästen är ren och torr innan den täckas
  • Använd rätt täcke vid rätt väderlek och se till att de andas!
    Cirka +4⁰C, tunt täcke och -23⁰C, ett tjockare täcke
  • Tvätta täckena regelbundet

    Alla hästar är olika, man väljer själv om man vill t ex klippa hästen eller inte, så detta är bara generellt sätt beskrivet.
    Man måste själv se vad som är bäst för sin egen häst 

//Praktikant-Jenny

Bild från: lycklighast.wordpress.com