Utfodringen efter fång

En häst som drabbats av fång och som gått att rädda är ändå oftast inte helt återställd direkt utan behöver läka och vila ordentligt. Det är också vara bra att fundera på hur man utfodrar hästen efter en fångepisod. Det är viktigt att veta varför hästen fick fång. Vad det pga metabola eller endokrina (hormonella) orsaker? Berodde det på ett plötsligt överintag av kolhydrater eller någon mekanisk skada? Eller kom fången efter ett förgiftningstillstånd? De tre sistnämnda skälen har ju låg risk att ske igen, otur/tillfälligheter. Men är det metabola eller endokrina skäl bakom behöver hästen behandlas därefter livet ut och här får utfodringen stor betydelse!

Detta är viktigt att tänka på:

• överutfodra inte! Kanske t o m hästen behöver minska i hull, lägg gärna upp en plan för detta.
• ha koll på socker och stärkelse – hur såg det ut i grovfodret och i den totala foderstaten ut när hästen blev sjuk? Undvik att hamna där igen!
• hö innehåller i princip alltid mer socker än ensilerat foder (där sockret äts upp av mjölksyrebakterierna i konserveringsprocessen) så överväg gärna att byta om du har möjligt
• skit i spannmålet och andra koncentrat om det går – gå så nära ren grovfoder foderstat du kan.  (Nästan)  alla hästar kan klara sig på bara grovfoder + mineraler bara det är rätt grovfoder!

Mvh

Tina

(med inspiration från theHorse.com)

 

Klöver

Då vi har i brist på protein i de allra flesta grovfoderanalyser för häst som jag ser pratar jag ofta om att använda vallfröblandningar med klöver i. Klöver är en proteinrik baljväxt, liksom lusern. Mycket bra för markerna och hästarna gillar det. Men många är lite rädda för klövern, tror det orsakar fång och kolik…

Om vi börjar med fång så nej, klöver är ingen riskfaktor för fång. Förr trodde man det var mycket protein som orsakade det, men idag vet vi att ekvint metabolt syndrom (EMS) och mycket socker (och/eller stärkelse) i fodret är mer troligt det som ligger bakom. Rädslan kan också komma ifrån att vitklövern brukar blomma då det är mycket socker i gräset, men då är det ju sockret och inte klövern som gör det + att hästen antagligen är lite känslig (EMS). Klöver innehåller generellt mindre eller lika mycket socker + stärkelse som en ren gräsvall eller lusern (enl Norfors fodertabeller). Klöver innehåller mindre fiber än många gräsarter och lusern dock.

Vad gäller kolik är det iallafall inget man brukar prata om i samband med de vanliga klöverarterna (röd- och vit) här i Norden. Alsikeklövern är ju däremot giftig för hästar. Kor kan få kolik om de får mycket klöver och inte hunnit vänja sig vid det. Antar det kan vara lika för häst, dvs att det är en fråga om dos och tillvänjning. Det är en vanlig utfodringsmiss att hästägaren byter parti eller typ av grovfoder för snabbt och det är alltid en risk för grovtarmsjäsare och idisslare då deras bakterieflora i mag- och tarmkanal inte hinner anpassa sig.  MEN det har gjorts en del studier på lusern i USA och Kanada där man odlar och ger det rätt mycket till häst. Och där rekommenderas att inte ge mer än 50% av grovfodret som lusern. Ges mer ökar risken för enteroliter som kan orsaka kolik. Kanske kan detta även gälla klöver. Det är nog ovanligt med vallfoder som ligger på över 50% baljväxter till häst, men kanske en bra riktlinje att ha bakom örat ändå.

Vad kan jag mer säga om kolik? Ja grovfodret bör ju inte vara mögligt, här kan ju klöver vara lite lurigare att få torrt till hö och därmed mögla lättare. Hästen måste också få tillräckligt med grovfoder och fiber för att  må bra och inte få kolik. Mycket klöver ger lägre fiberinnehåll än motsvarande ren gräsvall (kolla NDF i din foderanalys!). Men om hästen är känslig för kolik kanske man bör undvika jättegrovt grovfoder (sent skördat, låg smältbarhet), sådana foder är dock (enligt de analyser jag brukar se) rätt ovanliga. Och här igen minskas risken om man gör en försiktig övergång mellan fodren, och att hästen dricker ordentligt.

Så en summering:

Det viktigaste är att

• veta vad för arter grovfodret innehåller (fråga när du köper),
• analysera ditt foder så man vet näringsinnehållet (torrsubstans, fiber och socker!)
• och sedan byta mellan de olika partierna på ett klokt sätt så hästens tarm hänger med. Planera i förväg!

Du bör också alltid

• räkna på kg ts så hästen inte plötsligt får för lite grovfoder/fiber när du byter mellan olika våta partier!
• vara noga med att inte ge skämt och mögligt foder till din häst.

Hör av dig om det är något du undrar! tina.danielsson@landsbygd.ax

Idéer!?

Jag vill gärna höra från er vad ni är intresserade av! Jag har iallafall två idéer på g  nu tänkte om vi skulle ses något och gå igenom några foderanalyser så ni lär er tolka dem.

Sen diskuterar jag och Jocke (växtodlingsrådgivaren här) att kanske ha en fältvandring i hästvallar + uppföljning där vi tittar på analyserna och diskuterar intressanta aspekter av skördetidpunkt, gödsling etc. Detta tänker vi då nästa höst.

Hur låter det och finns något mer ni skulle vilja att vi gör? Allt som berör hästens utfodring och naturliga beteende (beten, stallar, mental hälsa etc) hjälper vi gärna till med!

Ps! Håll utkik i tidningen Landsbygdens Folk där jag skrivit en artikel om hästens tarmflora Ds.

Mvh

Tina

Fettillskott kanske inte helt onödigt?

Fett är viktigt för hästen liksom för oss. För hästen kan fett vara ett bra alternativ om man vill höja energiintaget eller t ex minska graden på magsår.

Hästen ska ju först och främst äta grovfoder bara så ni mot förmodan inte missat det så att ge ett fettillskott är ju just det, ett tillskott… men lets go on:

Fettet bryts ner i magsäcken på hästen och sedan tas det mesta upp i tunntarmen. Efter det tagits upp förflyttas det till  levern, till fettväv och andra ställen det behöver användas eller för att lagras. Fett som inte tas upp i tunntarmen åker till grovtarmen och vidare ut med träcken.  Många studier har visat stora skillnader i hur bra olika fett tas upp. Fett från grovfoder tas upp till 55% och från oljor nästan 100%.

Det är viktigt att veta att det finns två sorters fett, foderfett (triglycerider) och fleromättade fettsyror. Foderfetterna är koncentrerad energi som ger hästen essentiella fettsyror (EFA) och kan bära fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) över tarmväggen. Så får hästen för lite fett i sig kan det minska vitaminabsorptionen. Hästen kan inte göra essentiella fettsyror själv så de måste få dem med fodret. De två viktigaste är alfa-linolensyra och linolsyra, kallas också mer välbekant för omega-3 och omega-6. Dessa är mycket viktiga för immunförsvaret, centrala nervsystemet och cellmembranstruktur, med mycket mer. Hästen får generellt i sig mer omega-3 än omega-6. Detta är för att hästen främst äter grovfoder vilka innehåller, inte så mycket fett, men det mesta är omega-3. Man forskar fortf på om hästen ska behöva EFA-tillskott eller ej. Det kan vara bra  vissa fall, t ex om man utfodrar med mycket omega-6 rikt spannmål. Och man försöker hitta den optimala kvoten samt mängden totalt omega-3. Det man sett hittills är att om bara hästen får i sig tillräckligt med grovfoder ska nog behoven vara täckta. 

Vad gör fetterna i hästen då?

Som sagt, en typisk grovfoderbaserad foderstat ska täcka hästens behov av fettsyror, men i vissa specialfall kan ett fettillskott vara bra. T ex om hästen behöver lägga på sig eller om hästen lider av någon inflammatorisk sjukdom så som RAO (kronisk luftvägsinflammation) och artros, eller för att förebygga och sköta magsår. Har man högpresterande hästar, avelsston eller en gammal häst med dåliga tänder så kan man ju ge fett för att öka näringstätheten i foderstaten om hästen inte orkar äta allt grovfoder den behöver. Fettillskott är ett betydligt bättre alternativ för hästen matsmältning än spannmål.

Man har gjort mycket studier på fettens inverkan på prestationen, men det är så många parametrar som kan påverka där så det är inte lätt att dra klara slutsatser. Det verkar dock ganska klart att hästar som ska prestera lågintensivt över lång tid (distansritt)  så kan 8% fett i foderstaten spara på hästens glukos. I mer högintensiva ”sprintsporter” är kolhydraterna viktigast. Det är samma som för oss människor alltså. För de lakterande stona påverkas mjölken sammansättning av hurdan fettprofil foderstaten har. Man har också sett att hingstarna kan få bättre fertilitet om de får fiskolja som är rik på omega-3.

Många ger sina hästar fett (ofta linfröolja) för att förbättra pälskvaliteten, men det är ännu inte bevisat att det ska ha någon signifikant effekt.

Man har kollat också på hur beteendet påverkas av fettillskott och sett att unghästar som fått bara grovfoder och fettillskott haft lägre kortisolnivåer än de som utfodrats mer traditionellt (med rätt höga nivåer socker och stärkelse).

Det verkar också väldigt troligt att hästar som lider av rhabdomyolos (ER) skulle gynnas av att man byter ut det stärkelserika mot fett.

Jag har nämnt magsår ett par gånger, och nej vi vet fortfarande inte allt om magsår, men vi vet att fett sänker hastigheten på hur fort magsäcken töms och att syraproduktionen minskar i magsäcken. Så i teorin kan fett minska symptomen av magsår. Man tror väl också att det är höga stärkelsegivor som orsakar magsår så att istället ge fett är ju lite win-win.

Sist men inte minst så kan omega-3 supplementering förbättra hästens insulinkänslighet. Så har man IR-häst verkar linfrö eller marina fettkällor kunna vara bra.

Men med allt detta sagt – de flesta hästar behöver inte tillskott! De flesta hästar ligger redan och får för mycket energi. Speciellt ponnysar då man lätt kommer över deras kaloribehov. Tyska forskare såg också att shettisar  fått högre plasmaglukos och insulinkoncentrationer av högfettfoderstater, dvs de har fått IR. Hästar som är benägna att drabbas av hyperlipidemi skall förstås inte heller ges fettillskott, då det kan bli dödligt.

Slutsats: Utgå alltid alltid från att ge din häst rätt grovfoder i första hand- då behövs oftast inte tillskott. Men vissa hästar kan behöva, diskutera gärna med mig om du tror det kunde vara bra med tillskott till din häst och hur mycket den ska ha isåfall, för för mycket är inte heller bra!

Mvh

Tina, husdjursrådgivare

Bild på linfrö från HästSverige

Artikeln skriven med inspriation från The Horse

Att täcka eller inte täcka?

Under de kyligare månaderna från senhösten till tidig vår, är aktiviteten i allmänhet långsammare hos häst och ryttare – skall man täcka hästen då?
I regel tittar man efter två viktiga aspekter – hästens päls och omgivningstemperaturen.

Här kommer några punkter kring täckning:

• Hästar är medfödda med förmågan att motstå kyla och vind.
  Trots detta behöver hästen naturligt skydd i hagen (träd eller dyl.) alternativt ett vindskydd.
• Fodret skall vara lämpligt för säsongen, se igenom utfodringen av din häst.
• Täcken har en tendens att komprimera hästens pälslager, vilket kan ge en negativ effekt på pälsens isolerande egenskaper.
• Hästar som inte lever i extremt kalla miljöer (kallare än -12⁰C) klarar sig bra utan täcke, om hästen är installad under de kallaste perioderna.
• Kroppsvärmen kommer genom magaktivitet – ge hästen tillräckligt med grovfoder!
• Fördelen med att täcka är att pälsen hålls kort, tränade hästar kan behöva klippas under vintern för att minska svettningar och minska torktiden. Vid användning av täcke blir pälsen kortare och på så vis optimalare för de förhållandena.
  När man flyttar hästen från ett varmt klimat till ett svalare, kan man hjälpa hästen acklimatisera sig med hjälp av täcke.

Och här är lite tips..

• Se till att hästen är ren och torr innan den täckas
• Använd rätt täcke vid rätt väderlek och se till att de andas!
  Cirka +4⁰C, tunt täcke och -23⁰C, ett tjockare täcke
• Tvätta täckena regelbundet

  Alla hästar är olika, man väljer själv om man vill t ex klippa hästen eller inte, så detta är bara generellt sätt beskrivet.
  Man måste själv se vad som är bäst för sin egen häst 

//Praktikant-Jenny

Bild från: lycklighast.wordpress.com

Dags för foderanalyser igen!

Sådär då börjar skördarna vara tagna va och så småningom är det dags att ta foderanalys så du vet vad du utfodrar din häst. A & O för dig som hästägare! Och nej det räcker inte att bara ha en analys, du behöver också veta vad sifforna betyder och vad du ska göra med dem. Här kommer vi in i bilden! Vi kan hjälpa dig med allt från att ta foderprovet, tolka analysen och räkna ut hur du ska komplettera fodret för just din häst!

Här är några av våra tjänster inom området:

Foderanalys – rådgivaren kommer ut till gården och tar ett representativt prov på grovfodret med en provtagningsborr, sköter postandet till labbet samt ger kommentarer på den färdiga analysen. I analysen väljer du vad du vill att ska analysera utöver näringeinnehållet, vi rekommenderar mineralanalys samt analys av ensileringskvaliteten (om inplastade foder).  Pris: Laboratoriets priser (se nedan) + 8,5 €/prov 17€ besöksavgift

Foderstat – för en häst eller flera liknande och ett grovfoder. Få en balanserad foderstat baserad på ditt grovfoder utan onödiga tillsatser. Pris: 30 €/foderstat (Halva priset för medlemmar i Ålands Hästsportförening under 2105!)

Stora foderpaketet – hjälp att ta foderanalys, ett inledande besök med hullbedömning m.m., foderstat, uppföljningsbesök och ev. korrigering av foderstaten. För dig som verkligen vill ha koll på att det blir rätt med utfodringen. Pris: 200 € Kostnad för foderanalyser tillkommer enligt laboratoriets taxa

Labbets nuvarande priser:

Höpaket: 30 € + moms

Ensilagepaket: 32 € + moms

Vidare ensilagepaket: 52 € + moms

Litet mineralpaket: 18 € + moms

Mineralpaket: 22 € + moms

Mineral- och spårämnespaket: 50 € + moms

+ porto 15€ per sändning

 

Det är bara att höra av sig, maila mig: tina.danielsson@landsbygd.ax , lämna en kommentar här, eller ring på 329680.

Inplastat grovfoder – Q&A

1. Kan man utfodra med nyskördat hö?

Absolut. Det är samma energiinnehåll som senare. MEN det är ett nytt foder för hästen, så precis som vid vilket annat foderbyte som helst ska man gradvis införa det i foderstaten. Mikroorganismerna i grovtarmen behöver tid på sig att anpassa sig.

2. Hur snabbt efter inplastning kan man öppna balarna och utfodra dem?

Ja det beror på hur torrt fodret är, om man använt ensileringsmedel osv. Man rekommenderar MINST 4 veckor, gärna 6. Vi vill att fodret ska hunnit konserveras ordentligt innan vi öppnar, annars blir det dåligt så lätt. Öppnar man för tidigt tar fodret lätt värme. Skämt och varmt foder ska man aldrig utfodra!

3. Hur länge håller en öppnad bal?

Det beror ju också på 🙂 Hur bra ensilerat är den? Hur tätt packad är den? Vad är det för temperatur ute? Vid 10 grader som nu kan man generellt säga 5-6 dagar. Varmare temperatur ger kortare hållbarhet och kallare längre. Vid ihållande minusgrader på vintern kan balen hålla två veckor. Men titta, lukta och känn alltid på fodret innan du utfodrar för att vara på säkra sidan! Obs! Dessa rekommendationer gäller ju för foder som har bra hygienisk kvalitet från början.

4. Om en öppnad bal har mögel på sig, kan man bara ta bort möglet eller måste man kassera hela balen?

Du kan sortera bort det dåliga med god marginal om det dålig är tydligt avgränsat vid ytan efter t ex stickhål i plasten. Och resten kan du använda så länge det luktar och känns bra. Vita prickar (jäst) eller trådigt luddigt, olikfärgat (mögel) foder ska aldrig utfodras! Om du ser tillväxt av något slag på fler olika djup i balen så är det bara att slänga hela. Det betyder att konserveringen gått på skit.

5. Om en bal har några varma ställen -vad gör man då? Kan man bara fluffa till det?

Värme i balar betyder förskämning, mikroorganismer växer där. Ta bort allt varmt foder med god marginal och släng det. Fortsätt vara ytterst uppmärksam på resten av partiet och utfodra bara det som ser, luktar och känns bra. Att bara fluffa upp det kyler av det men mikroorganismerna finns ju kvar! Varmgånget foder är förstört!

Bland de viktigaste att minnas med inplastat foder är att inte ha för stora balar till för få hästar, de ska kunna äta upp det på några dagar! Små balar FTW 🙂

Foto Cecilia Müller

Med inspiration från hästfocus

Bevis för att EMS inte bara gäller feta hästar

Äntligen får jag läsa en studie som bekräftar det jag tänkt länge nu: Att det är som med oss människor att vi kan ha störd  metabolism, metabolt syndrom även om vi inte är feta. Det finns teorier på att feta människor t o m hanterar syndromet bättre än de smala, de avsätter överskottssockret i fettlager, som det är tänkt.

Nåja tillbaka till hästarna! Man har testat insulinkänsligheten hos olika hästar, tjocka som smala, och ser att vissa raser (sådana som är anpassade till magra beten t ex andalusier, ponnier) använder mycket mer insulin för att göra sig av med glukoset efter en utfodring. Dvs de löper större risk och hade också större andel insulinresistens. Det var inte kopplat till hullet. Övervikt kan vara ett tecken på EMS men är inte nödvändigt för att din häst ska vara sjuk eller är på risk att bli.

Slutsats: vissa raser är det extra viktigt att utfodra naturligt även om de ser bra ut i hullet, de löper högre risk för metabolt syndrom.

Säkrast är ju att alltid utfodra alla hästar så naturligt som möjligt 😉 Så slipper vi se ”crusty necks” som denna…

Fodrets inverkan på korsförlamning

Som många andra sjukdomar på häst finns det även ett samband mellan korsförlamning och utfodring

Här följer ett sammandrag ur ett examensarbete från SLU som säger det viktigaste:

Korsförlamning är en komplex åkomma som omfattar hästens genetik, träning och utfodring. Det är inte ovanligt att fälttävlanshästar drabbas av korsförlamning och orsaken till detta kan delvis vara foderrelaterat då många fälttävlansryttare utfodrar stora mängder kraftfoder under tävlingssäsongen. Dock är det så att en fälttävlanshäst använder huvudsakligen aerobt muskelarbete och kan då använda energi från de fettsyror som bildas i hästens grovtarm. Den energi som tillförs i denna form är skonsam och ger relativt låga halter av slaggämnen i muskulaturen. Det är viktigt att grovtarmen fungerar bra, och här har foderstatens innehåll av fibrer stor betydelse. Minst
60 % av hästens totala energibehov täcks vid aerobt muskelarbete via  grovtarmen. För att tillfredställa detta behov kan man ge hästen ett kvalitativt grovfoder med höga MJ värden vilket ger hästen energi på en skonsam väg utan att behöva tillsätta en massa med kraftfoder. En annan lösning är att tillsätta fett i fodret som extra energi utan att använda stärkelserika fodermedel. 
En störd muskelfunktion i form av t.ex. korsförlamning är oftast en vanlig orsak till sänkt prestationsförmåga hos tävlingshästar. Speciellt gäller detta hästar som ibland ansträngs intill gränsen för sin maximala kapacitet. Oftast är orsaken till
korsförlamning ett samspel mellan flera orsaker, men man vet med stor säkerhet att utfodringen ofta spelar en roll i frågan.

Summerat är det samma summering som vid de flesta andra frågor jag får: utgå från grovfodret och undvik stärkelserika kraftfoder! Nr 1 analysera grovfodret, nr 2 räkna en naturlig och balanserad foderstat.

Här kan ni fördjupa er om ni vill!

Fisande hästar

Hej! Fick en fråga:

Jag har en överviktig fjording som är akut behov av att gå ner i vikt, hon har hovproblem som började i våras och så fiser hon jämt och ständigt. Några bra tips du kan ge att dämpa fisandet? Jag började ge ame vitaminerna och formula 1 som är bra för mag- och tarm i somras, har inte märkt någon förändring än.

Fisandet ser jag som ett tecken på obalans i grovtarmens mikroflora. Det sker antagligen en del feljäsningar där. För att få bukt med det behöver man se till hela foderstaten. Man behöver en foderanalys att utgå ifrån och sedan göra en så grovfoderbaserad foderstat som möjligt. Man bör undvika kraftfoder, är grovfodret inte tillräckligt bör man komplettera med snälla saker så som lucern, olja och linfrö. Vad och hur mycket beror på grovfodret. Jag räknar gärna och hjälper till med foderprovtagningen. Min uppfattning är att de flesta hästar behöver färre tillskott och knas och mer grovfoder. Kostnaden för en foderstat täcks snabbt av att slippa ge dyra tillskott. Och så mår ju hästen bättre också 😉

Det kan också vara bra med en hygienisk koll av fodret, mögel och bakterier kan irritera tarmen. Men mängden grovfoder tillsammans med ordentlig motion är nog ändå nummer ett. I ett sista läge kollar man på tillskott, t ex probiotika.

Mvh

Tina