Försök med utfodringsautomat för feta ponnysar

Knubbiga ponnysar må vara söta men de kan lätt bli riktigt sjuka. De kan få EMS och fång framförallt. Att sköta utfodringen korrekt och motionera dem är a och o för att undvika detta. Att motionera en liten ponny kan dock vara lite lurigt, speciellt om den är för liten att ridas. I en ny australiensisk studie testade man därför ett ”dynamiskt utfodrings system” med (bara) 8 ponnysar av olika raser med hullpoäng över 5 (på en 9-gradig skala). De fick bara lucernhö (2% av kroppsvikten – ideal!) och mineraler. I studien gick hästarna i individuella paddocks med en utfodringsautomat i vardera under 3 månader. Utfodringsautomaten hade två dörrar som hölls upp 5 min åt gången, så de kom  åt maten men de var tvungna att byta sida för att kunna fortsätta äta. För att komma till den andra dörren måste de gå runt ett staket. Fodret var tillgängligt/ automaten var igång 2 x 2 timmar per dag.

Se bild b:

Ponnysarna hade gps på sig så försöksledarna kunde mäta hur mycket de rörde sig. De mätte också vikt, hull, ”crusty neck score” (poäng över hur feta nackar/halsar de hade) och insulinkänsligheten. När de hade igång automaten gick de ungefär 2 timmar per dag, detta var 3,7 gånger mer än utan automaten i snitt. Hull och fett% sänktes också under försöket. De fick ingen påverkan på insulinresistensen när de såg på alla 8 ponnys, men 3 av ponnysarna var inte lika motiverade som de andra att röra sig för att få mat och när forskarna tog bort dessa hästars värden och såg då en effekt på insulinresistensen. Hästarna vart mer och mer villiga att gå runt, eventuellt kan detta bero på att deras form vart bättre.

Summerat – ja, lågintensiv motion/träning är bra för att sänka fett% och öka insulinkänsligheten (detta har visats även i andra studier) på ponnysar. I denna studie gick de mellan 3 och 4 timmar per dag, vilket kan vara svårt att få till genom ridning/körning/ledda promenader. För många individer kan mat vara belöning nog för att få denna effekt med hjälp av att automatiskt system, men inte för alla. Notera också att hästarna inte gick tillsammans vilket ju inte är optimalt för hästarnas välfärd, man kan dock väga det mot att daglig motion (naturligt betesbeteende) också är av yttersta vikt också för hästarnas välfärd.

6 veckor efter studien var klar hade fått tillbaka hullet de förlorat tyvärr. Så man måste fortsätta använda automatsystemet, men det finns ingen långsiktig studie på hur det funkar i längden.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5032883/

Utfodringen efter fång

En häst som drabbats av fång och som gått att rädda är ändå oftast inte helt återställd direkt utan behöver läka och vila ordentligt. Det är också vara bra att fundera på hur man utfodrar hästen efter en fångepisod. Det är viktigt att veta varför hästen fick fång. Vad det pga metabola eller endokrina (hormonella) orsaker? Berodde det på ett plötsligt överintag av kolhydrater eller någon mekanisk skada? Eller kom fången efter ett förgiftningstillstånd? De tre sistnämnda skälen har ju låg risk att ske igen, otur/tillfälligheter. Men är det metabola eller endokrina skäl bakom behöver hästen behandlas därefter livet ut och här får utfodringen stor betydelse!

Detta är viktigt att tänka på:

• överutfodra inte! Kanske t o m hästen behöver minska i hull, lägg gärna upp en plan för detta.
• ha koll på socker och stärkelse – hur såg det ut i grovfodret och i den totala foderstaten ut när hästen blev sjuk? Undvik att hamna där igen!
• hö innehåller i princip alltid mer socker än ensilerat foder (där sockret äts upp av mjölksyrebakterierna i konserveringsprocessen) så överväg gärna att byta om du har möjligt
• skit i spannmålet och andra koncentrat om det går – gå så nära ren grovfoder foderstat du kan.  (Nästan)  alla hästar kan klara sig på bara grovfoder + mineraler bara det är rätt grovfoder!

Mvh

Tina

(med inspiration från theHorse.com)

 

Bevis för att EMS inte bara gäller feta hästar

Äntligen får jag läsa en studie som bekräftar det jag tänkt länge nu: Att det är som med oss människor att vi kan ha störd  metabolism, metabolt syndrom även om vi inte är feta. Det finns teorier på att feta människor t o m hanterar syndromet bättre än de smala, de avsätter överskottssockret i fettlager, som det är tänkt.

Nåja tillbaka till hästarna! Man har testat insulinkänsligheten hos olika hästar, tjocka som smala, och ser att vissa raser (sådana som är anpassade till magra beten t ex andalusier, ponnier) använder mycket mer insulin för att göra sig av med glukoset efter en utfodring. Dvs de löper större risk och hade också större andel insulinresistens. Det var inte kopplat till hullet. Övervikt kan vara ett tecken på EMS men är inte nödvändigt för att din häst ska vara sjuk eller är på risk att bli.

Slutsats: vissa raser är det extra viktigt att utfodra naturligt även om de ser bra ut i hullet, de löper högre risk för metabolt syndrom.

Säkrast är ju att alltid utfodra alla hästar så naturligt som möjligt 😉 Så slipper vi se ”crusty necks” som denna…

Träff om feta hästar

Du missar väl inte nästa ProHäst-träff? Den är 12/11 kl 18.30 i mötesrummet på Prakticum vid Landsbygdscentrum.

Då pratar vi feta hästar, varför? Vilka risker medför det? Och inte minst: vad kan jag göra åt det?

Vi jobbar aktivt i workshops-format och diskuterar mycket med varandra och till slut kommer alla deltagare åka hem med en åtgärdsplan! Och du får det avgiftsfritt!

Anmäl dig senast 5/11, men helst redan nu förstås! Du mailar tina.danielsson@landsbygd.ax

 

Equint metabolt syndrom

Lyssnade just på en föreläsning med Sanna Truelsen Lindåse, en veterinär doktorand i Sverige som forskar på EMS:

Bortsett från övervikten, insulinresistensen och fången så kan även förhöjda triglycerider, förhöjt arteriellt blodtryck, förändrad brunstcykel och systemiska inflammationsmarkörer vara tecken på att hästen har EMS.

Hon berättade om några studier på hur vanligt det är med fetma. Enligt dessa få studier har 45-51 % av hästarna överhull eller fetma! (BCS >7). Och i en studie lät man ägarna hullbedöma och jämförde efteråt med veterinärens hullbedömning och såg att 37 % av ägarna hade underskattat sin hästs hull! Det är också viktigt att inte bara kolla BCS utan även typiska fettdepåer: nacke, bakom bogbladet, svansroten, skapet/juvret.  När vi pratar hull och EMS är det viktigt att tänka på det som även gäller oss människor ATT ALLA FETA HAR INTE METABOLT SYNDROM OCH ALLA MED METABOLT SYNDROM ÄR INTE FETA!

Hon berättade om hur hästarnas bukspottkörtel tål med insulin än vår, det är intressant i sig för vidare forskning på bl a människans hälsa, men betyder också att det inte är lika lätt att diagnosticera det metabola syndromet på häst. Blodsockret blir alltså inte lika förhöjt på hästar som människor, så tar man ett fastblodprov kan man egentligen bara fälla, inte fria, att hästen har EMS.

Den stora konsekvensen av insulinresistens är FÅNG. Hon berättade om diverse studier som tyder på detta.

Behandling? Det finns inga mediciner utan man måste ta till:

– Fysisk aktivitet för att höja insulinkänsligheten, går dock inte om hästen redan har fång.

– Foderrestriktioner – hon menade att man kan gå ner ända till 70-75 % av energibehovet, men  absolut inte lägre! Så jag kanske varit lite feg med de feta hästar jag räknat åt… Börja inte experimentera själv med detta dock, iallafall inte utan att veta vad ni gör och med hjälp av ett bra foderstatsprogram, för när man gör sånahär restriktioner är det viktigt att ha koll på att hästen fortfarande får tillräckligt av alla andra näringsämnen. Vissa hästar är svåra att få ner, de kan ha sk ”weight loss resistance”, då gäller det bara att kämpa på, träna mer, bygga muskler och få igång metabolismen.

– Sänka insulinresponsen: sänka sockerhalten alltså: inget bete, inget kraftfoder och godis och så lågt sockerinnehåll som möjligt i grovfodret! Man rekommenderar < 100 g WSC/kg ts i grovfoder, men man har sett att IR-hästar får stor reaktion på så lite som 40 g! Högst antagligen behöver man även se på vad för socker det innehåller. Ett problem idag är att foderfirmorna och foderanalysföretagen använder NIR metoden och den är inte helt tillförlitlig tyvärr, så där  lobbas det på 🙂 Men ett NIR-resultat är nog bättre än inget alls.

Hur sänker man sockret i grovfodret?

– Blötläggning, det är dock en långt ifrån optimal metod. Vad händer med hygieniska kvaliteten om man har det i blöt så länge som behövs för att laka ut sockret? Och övriga näringsämnen?

– Den enklaste sätter tycker jag är att ge ensilerat foder istället för hö, sockret är mer utspätt i ensilaget PLUS att i själva ensileringsprocessen går det åt socker. Så generellt kan man säga att ensilage innehåller hälften så mycket socker som hö.

Andra råd:

– Läng ättiden för att minska insulintopparna, utfodra fler gånger och använd finmaskiga nät! 

 

Jag som utfodringsrådgivare summerar såhär:
HULLBEDÖM DIN HÄST REGELBUNDET (låt helst någon utomstående göra det)

ANALYSERA ALLTID DITT FODER (av många skäl, men sockret är en stor anledning)

RÄKNA ALLTID FODERSTAT (av många skäl men ffa för att förebygga övervikt och insulinresistens)

BYT GÄRNA TILL ENSILAGE OM MÖJLIGHET FINNS (sänkt socker)

TESTA ÄNDRA UTFODRINGSRUTINER (flera gånger, finsmaskiga nät etc. nästan alla hästar gynnas av det)

TRÄNA DIN HÄST TILLRÄCKLIGT (höj/bevara insulinkänsligheten)

–> –> –> FÖREBYGG FÅNG! 

Förebygg EMS!

Har just sett en filmad föreläsning om EMS, Equine Metabolic Syndrome alltså.

Definitionen av EMS är:

– Fetma

– Insulinresistens

och

– ökad risk för fång

 

Alla feta hästar har inte EMS, men fett är ett organ. Och fettet producerar inflammatoriska cytokiner. Så det blir som en ond cirkel, ökad fettväv ökar inflammationen och insulin resistensen. Inflammationen i sig ökar också insulin resistensen. Och inflammation och insulin resistens leder till fång.  I en rätt ny studie såg man att 90 % av hästarna som kom in till kliniken med fång hade en endokrin strörning och 2/3 av dom hade insulin resistens.

Man bör behandla ffa med viktminskning genom utfodring och motion så man ökar insulinkänsligheten.

Vad gäller diet så handlar det om att minska energin utan att ge för lite att tugga på. Man bör undvika socker och andra snabba kolhydrater så som spannmål. Analysera grovfodret så man inte ger ett grovfoder med mycket socker i! Ensilerat grovfoder innehåller mindre socker än torkat. Betestillgången bör begränsas till några timmar på kvällen bara.

Motion dagligen till alla levande varelser säger jag, men är hästen otränad och överviktig bör man börja försiktigt och trappa upp långsamt.

Vissa hästar svara inte på diet och motion och då kan medicin behövas. Det är dock väldigt omdiskuterat om de vanliga läkemedlen har effekt, metformin har dessutom troligen otrevliga bieffekter. Mycket forskning görs på tillskott. Man har sett att probiotika kan ha en liten effekt på insulinkänsligheten, så någon form av koppling mellan tarmens mikroflora och EMS finns. Frågan är som vanlgit om pris och effekt motsvarar varandra när vi pratar tillskott.

Tjejen som föreläste den här gången forskade själv om Reservatrol, ett ämne som också finns i rödvin. På människor och möss vet man att ämnet är antiinflammatoriskt och en antioxidant. Det påverkar fettvävens lipolys, insulinkänsligheten i musklerna ökar och inflammationen minskar då reservatrolet även påverkar lymfocyterna. Det verkar kunna vara lovande som läkemedel i framtiden enligt den studien de nyss avslutat.

Det viktigaste när vi pratar EMS är dock att vara proaktiv och inte reaktiv. Alltså förebygg EMS! Håll koll på din hästs hull, analysera ditt grovfoder och balansera din foderstat. Och motionera och träna din häst!

Göromål

Den här veckan är det inte mycket schemalagt men det betyder inte att det inte finns att göra.  Jag ska försöka hinna påbörja utvecklingsarbetet av ProHäst, om jag ”vågar” ska jag ringa lite medlemmar och foderproducenter (alltid lite trögt att få tummen ur när det ska ringas…), tänkte kolla en föreläsning om EMS på nätet också.

Hör gärna av er med ideér och tankar, ProHäst är till för er medlemmar och era hästar!