Fettillskott kanske inte helt onödigt?

Fett är viktigt för hästen liksom för oss. För hästen kan fett vara ett bra alternativ om man vill höja energiintaget eller t ex minska graden på magsår.

Hästen ska ju först och främst äta grovfoder bara så ni mot förmodan inte missat det så att ge ett fettillskott är ju just det, ett tillskott… men lets go on:

Fettet bryts ner i magsäcken på hästen och sedan tas det mesta upp i tunntarmen. Efter det tagits upp förflyttas det till  levern, till fettväv och andra ställen det behöver användas eller för att lagras. Fett som inte tas upp i tunntarmen åker till grovtarmen och vidare ut med träcken.  Många studier har visat stora skillnader i hur bra olika fett tas upp. Fett från grovfoder tas upp till 55% och från oljor nästan 100%.

Det är viktigt att veta att det finns två sorters fett, foderfett (triglycerider) och fleromättade fettsyror. Foderfetterna är koncentrerad energi som ger hästen essentiella fettsyror (EFA) och kan bära fettlösliga vitaminer (A, D, E och K) över tarmväggen. Så får hästen för lite fett i sig kan det minska vitaminabsorptionen. Hästen kan inte göra essentiella fettsyror själv så de måste få dem med fodret. De två viktigaste är alfa-linolensyra och linolsyra, kallas också mer välbekant för omega-3 och omega-6. Dessa är mycket viktiga för immunförsvaret, centrala nervsystemet och cellmembranstruktur, med mycket mer. Hästen får generellt i sig mer omega-3 än omega-6. Detta är för att hästen främst äter grovfoder vilka innehåller, inte så mycket fett, men det mesta är omega-3. Man forskar fortf på om hästen ska behöva EFA-tillskott eller ej. Det kan vara bra  vissa fall, t ex om man utfodrar med mycket omega-6 rikt spannmål. Och man försöker hitta den optimala kvoten samt mängden totalt omega-3. Det man sett hittills är att om bara hästen får i sig tillräckligt med grovfoder ska nog behoven vara täckta. 

Vad gör fetterna i hästen då?

Som sagt, en typisk grovfoderbaserad foderstat ska täcka hästens behov av fettsyror, men i vissa specialfall kan ett fettillskott vara bra. T ex om hästen behöver lägga på sig eller om hästen lider av någon inflammatorisk sjukdom så som RAO (kronisk luftvägsinflammation) och artros, eller för att förebygga och sköta magsår. Har man högpresterande hästar, avelsston eller en gammal häst med dåliga tänder så kan man ju ge fett för att öka näringstätheten i foderstaten om hästen inte orkar äta allt grovfoder den behöver. Fettillskott är ett betydligt bättre alternativ för hästen matsmältning än spannmål.

Man har gjort mycket studier på fettens inverkan på prestationen, men det är så många parametrar som kan påverka där så det är inte lätt att dra klara slutsatser. Det verkar dock ganska klart att hästar som ska prestera lågintensivt över lång tid (distansritt)  så kan 8% fett i foderstaten spara på hästens glukos. I mer högintensiva ”sprintsporter” är kolhydraterna viktigast. Det är samma som för oss människor alltså. För de lakterande stona påverkas mjölken sammansättning av hurdan fettprofil foderstaten har. Man har också sett att hingstarna kan få bättre fertilitet om de får fiskolja som är rik på omega-3.

Många ger sina hästar fett (ofta linfröolja) för att förbättra pälskvaliteten, men det är ännu inte bevisat att det ska ha någon signifikant effekt.

Man har kollat också på hur beteendet påverkas av fettillskott och sett att unghästar som fått bara grovfoder och fettillskott haft lägre kortisolnivåer än de som utfodrats mer traditionellt (med rätt höga nivåer socker och stärkelse).

Det verkar också väldigt troligt att hästar som lider av rhabdomyolos (ER) skulle gynnas av att man byter ut det stärkelserika mot fett.

Jag har nämnt magsår ett par gånger, och nej vi vet fortfarande inte allt om magsår, men vi vet att fett sänker hastigheten på hur fort magsäcken töms och att syraproduktionen minskar i magsäcken. Så i teorin kan fett minska symptomen av magsår. Man tror väl också att det är höga stärkelsegivor som orsakar magsår så att istället ge fett är ju lite win-win.

Sist men inte minst så kan omega-3 supplementering förbättra hästens insulinkänslighet. Så har man IR-häst verkar linfrö eller marina fettkällor kunna vara bra.

Men med allt detta sagt – de flesta hästar behöver inte tillskott! De flesta hästar ligger redan och får för mycket energi. Speciellt ponnysar då man lätt kommer över deras kaloribehov. Tyska forskare såg också att shettisar  fått högre plasmaglukos och insulinkoncentrationer av högfettfoderstater, dvs de har fått IR. Hästar som är benägna att drabbas av hyperlipidemi skall förstås inte heller ges fettillskott, då det kan bli dödligt.

Slutsats: Utgå alltid alltid från att ge din häst rätt grovfoder i första hand- då behövs oftast inte tillskott. Men vissa hästar kan behöva, diskutera gärna med mig om du tror det kunde vara bra med tillskott till din häst och hur mycket den ska ha isåfall, för för mycket är inte heller bra!

Mvh

Tina, husdjursrådgivare

Bild på linfrö från HästSverige

Artikeln skriven med inspriation från The Horse

Fett med fett i fodret

Läser en gammal Hästfocus (#7/2014) och de har skrivit en otroligt enkel bra artikel om fett i fodret till hästar. Här sammanfattar jag i punktform det viktigaste ur artikeln:

• Fiber till en häst är nästan som att ge fett eftersom fibrerna omvandlas till fettsyror i grovtarmen av mikroorganismerna där
• Fett sänker blodsockret och insulinnivåerna
• Fett är ett bra alternativ till spannmål OM hästen behöver mer energi än vad grovfodret kan ge (högpresterande svårfödda hästar) – ett kg olja ger lika mycket energi som 3 kg havre
• Man bör inte ge för mycket per giva: max 75 g olja/100 kg kroppsvikt
• Rapsolja och linfröolja är bra närproducerade alternativ med mycket omega 3 i (som troligen har liknande goda effekter på häst som hos oss människor)
• Oljan kan du bra köpa i din vanliga mataffär
• Om du kompletterar foderstaten med oljan – håll extra koll på vitamin E
• Oljan kanske inte är det smakligaste för hästen, du kan vänja hästen med små mängder som du successivt ökar upp

Aminosyror till häst

Aminosyra, vet man inte bättre låter det som något frätande som rinner ut batterier. Men i detta fall handlar ”syra” om en molekylär komposition. Och aminosyrorna är kritiska för din hästs hälsa. Det finns 21 stycken olika och de används som byggstenar till proteiner. Hästen behöver alla 21, 12 av dem kan hästen själv bilda och resterande måste ätas. Dessa nio aminosyror kallas essentiella. Du behöver inte lära dig alla nio utantill eller kolla dem mot någon checklista. Så länge din häst får grovfoder av god kvalitet och av rätt sort för din hästs behov behöver man inte tänka särskilt mycket alls på dem. Men några av de essentiella aminosyrorna kan dock vara värda att fundera lite extra på, speciellt om man är fodertillverkare, och de är lysin, treonin och metionin. De vanligaste ingredienserna i kraftfoder brukar ligga lågt i dessa. Så åtminstone lysin brukar fodertillverkarna vilja tillsätta extra av. Aminosyror finns förstås i gräs, men vet vi om det är tillräckligt? Speciellt om vi diskuterar växande hästar och hästar som tränas hårt. Vi vet faktiskt inte helt hundra säkert. Mer forskning skulle behövas. MEN vi ser ju att hästar kan växa, prestera och må helt utmärkt på bara bra grovfoder. Vi vet dock inte om de kunde må ännu bättre och prestera ännu bättre med tillskott. Många hästägare ger tillskott redan, men som sagt forskning saknas för att kunna bekräfta de påstådda goda effekterna av det. Och eftersom hästar mår bra utan och eventuella överskott bara kissas ut så känns aminosyretillskott överflödiga vid en i övrigt god och balanserad utfodring. Det finns som vanligt bättre sätt att spendera sina utfodringsbudgetpengar på, t ex på analyser eller på att få en proffsig foderstat…

Lysin

Fisande hästar

Hej! Fick en fråga:

Jag har en överviktig fjording som är akut behov av att gå ner i vikt, hon har hovproblem som började i våras och så fiser hon jämt och ständigt. Några bra tips du kan ge att dämpa fisandet? Jag började ge ame vitaminerna och formula 1 som är bra för mag- och tarm i somras, har inte märkt någon förändring än.

Fisandet ser jag som ett tecken på obalans i grovtarmens mikroflora. Det sker antagligen en del feljäsningar där. För att få bukt med det behöver man se till hela foderstaten. Man behöver en foderanalys att utgå ifrån och sedan göra en så grovfoderbaserad foderstat som möjligt. Man bör undvika kraftfoder, är grovfodret inte tillräckligt bör man komplettera med snälla saker så som lucern, olja och linfrö. Vad och hur mycket beror på grovfodret. Jag räknar gärna och hjälper till med foderprovtagningen. Min uppfattning är att de flesta hästar behöver färre tillskott och knas och mer grovfoder. Kostnaden för en foderstat täcks snabbt av att slippa ge dyra tillskott. Och så mår ju hästen bättre också 😉

Det kan också vara bra med en hygienisk koll av fodret, mögel och bakterier kan irritera tarmen. Men mängden grovfoder tillsammans med ordentlig motion är nog ändå nummer ett. I ett sista läge kollar man på tillskott, t ex probiotika.

Mvh

Tina

Tillskott för lederna åt äldre hästar

Imorgon (8/4) är sista dagen att anmäla sig till ProHäst-träffen om fodertillskott som är nästa tisdag (15/4)! Gör det nu: tina.danielsson@landsbygd.ax Vi är på landsbygdscentrum och börjar 18.30

Och på tal om tillskott tänkte jag berätta om en studie jag nyss fick nys om:

Man har testat effekten av att ge ett ledtillskott till äldre hästar på Utrecht Universitet i Nederländerna. Försöket höll på 3 månader och var slumpat, blint och kontrollerat med placebo. Hästarna var 25-34 år gamla och delades upp i två grupper, den ena gruppen fick ett oralt tillskott med glukosamin, kondritin sulfat och metylsulfonylmetan (MSM) och den andra gruppen fick placebo.

De testade hästarnas rörlighet med kinematisk rörelseanalys på löpband i skritt och trav före och efter behandlingen. Fokus låg främst på steglängd men man mätte också hur väl karpalleden och främre kotled böjdes samt hasens rörelseomfång.

Man såg ingen signifikant förbättring i steglängd mellan grupperna. Kontrollgruppen fick dock bättre rörelse i karpalleden och båda grupperna fick bättre kotledsextension. Forskarna kunde dra slutsatsen att träning är viktigt för den äldre hästens rörlighet, men ett oralt tillskott hjälper inte. Mer forskning kan behövas på en annan grupp av hästar, t ex halta hästar.

bild från jumpclub.se

Mvh

Tina

 

Personalresa

Jag har inte hunnit skriva klart brevet och ikväll åker vi på personalresa, är tillbaka vid datorn först på fredag. Jag har lyckats sälja en artikel igen så brevet kommer vara VÄLFYLLT! Innehållet ser preliminärt ut som följer:

•  ”Förbered er för vintern”
• Aktuellt
•  Leder, osteochondros och tillskott
• 12 tecken på god hälsa
• 1a delen i en serie om hästsignaler

Ni som producerar foder får gärna komma med annonser till brevet! 

Hjälp mig gärna sprida ordet om tappskokursen också!

Ha en underbar vecka!

Mvh

Tina

Förebygg EMS!

Har just sett en filmad föreläsning om EMS, Equine Metabolic Syndrome alltså.

Definitionen av EMS är:

– Fetma

– Insulinresistens

och

– ökad risk för fång

 

Alla feta hästar har inte EMS, men fett är ett organ. Och fettet producerar inflammatoriska cytokiner. Så det blir som en ond cirkel, ökad fettväv ökar inflammationen och insulin resistensen. Inflammationen i sig ökar också insulin resistensen. Och inflammation och insulin resistens leder till fång.  I en rätt ny studie såg man att 90 % av hästarna som kom in till kliniken med fång hade en endokrin strörning och 2/3 av dom hade insulin resistens.

Man bör behandla ffa med viktminskning genom utfodring och motion så man ökar insulinkänsligheten.

Vad gäller diet så handlar det om att minska energin utan att ge för lite att tugga på. Man bör undvika socker och andra snabba kolhydrater så som spannmål. Analysera grovfodret så man inte ger ett grovfoder med mycket socker i! Ensilerat grovfoder innehåller mindre socker än torkat. Betestillgången bör begränsas till några timmar på kvällen bara.

Motion dagligen till alla levande varelser säger jag, men är hästen otränad och överviktig bör man börja försiktigt och trappa upp långsamt.

Vissa hästar svara inte på diet och motion och då kan medicin behövas. Det är dock väldigt omdiskuterat om de vanliga läkemedlen har effekt, metformin har dessutom troligen otrevliga bieffekter. Mycket forskning görs på tillskott. Man har sett att probiotika kan ha en liten effekt på insulinkänsligheten, så någon form av koppling mellan tarmens mikroflora och EMS finns. Frågan är som vanlgit om pris och effekt motsvarar varandra när vi pratar tillskott.

Tjejen som föreläste den här gången forskade själv om Reservatrol, ett ämne som också finns i rödvin. På människor och möss vet man att ämnet är antiinflammatoriskt och en antioxidant. Det påverkar fettvävens lipolys, insulinkänsligheten i musklerna ökar och inflammationen minskar då reservatrolet även påverkar lymfocyterna. Det verkar kunna vara lovande som läkemedel i framtiden enligt den studien de nyss avslutat.

Det viktigaste när vi pratar EMS är dock att vara proaktiv och inte reaktiv. Alltså förebygg EMS! Håll koll på din hästs hull, analysera ditt grovfoder och balansera din foderstat. Och motionera och träna din häst!

Glukosamin och chondritin sulfat till hästar med mild artrit

Läser precis om en ny studie som undersöker huruvida alla dom här glukosamin tillskotten vi ger till hästarna har effekt. Enligt studien har det effekt och även ganska långt efteråt. Problemet med den här artikeln är att jag inte får åtkomst till hela vetenskapliga rapporten så jag vet fortfarande inte vilken av behandlingarna – intramuskulär dos (som är bevisat att hjälper sen längesen) eller den orala dosen (obevisad effekt) -som gav effekt. Det framgår inte utav artikeln jag läst. Så vi fick tyvärr inte så mycket ny kunskap. Hur stor effekt behandlingen har på vävnaden och om det är tillräckligt för att verkligen supplementera är inte heller klart.

Förenklad och grov bild…

Örter och andra tillskott

Bjuder på en text från ett gammalt medlemsbrev:

Tillskott som eksemmedicin

Jag fick frågan om det skulle löna sig att köpa ett preparat med mjölksyrabakterier för att lindra hästens eksem.  Vad gäller mjölksyrabakteriers effekt på eksem finns inte mycket forskning gjord alls. De försök som gjorts med mjölksyrabakterier har varit dåligt uppbyggda och gett blyga resultat.  Min spontana tanke är att om man vill man ge mjölksyrabakterier kan man ju ge ensilerat gräs som innehåller dessa, eller varför inte grovfoder sådär generellt eftersom mjölksyrabakterier bildas i grovtarmen på hästen när den bryter ner det fodret. Eventuellt kunde ett tillskott ha effekt ifall hästen t.ex. haft kraftig diarré och på det sättet slagit ut den del av tarmfloran som bildar mjölksyrabakterierna.

Har också hört om många som utfodrar örter som mineralfoder och för att lindra eksem.  Örtblandningar innehåller ofta växtslag som räknas som ogräs i andra sammanhang t.ex. maskros och nässlor. Växtslag som man brukar vilja undvika i djurfoder p.g.a. att de kan ha dålig smak, dåliga näringsvärden eller t o m negativa effekter på djurens fysiologi. Vissa örter har höga halter av mineraler i sig men jag har inte hittat ett enda örtpreparat med en näringsinnehållsförteckning, så man vet ju inte hur mycket och av vilka mineraler. Så länge jag inte vet det kan iallafall inte jag rekommendera det som ersättning till traditionellt mineralfoder. Vissa örter kan säkert i vissa fall ha effekt på eksem, men då ämnet är dåligt forskat på och jag är okunnig inom området så ger jag inte råd om sådant.

Det finns ingen ”eksem-mat”.  Man får inte skriva på en produkt att den hjälper mot sjukdom om det inte är kliniskt bevisat och är det kliniskt bevisat ska den gå under läkemedel (detta är dock dåligt kontrollerat så det förekommer ändå). Det man kan göra är att ge hästen möjlighet till ett fullgott immunförsvar genom att utfodra en balanserad foderstat året runt med foder av bra hygienisk kvalité. Notera att en balanserad foderstat inte kräver jäst, vitlök, lin, svart havre etc. Foderfirmorna påstår saker och skapar så kallade eksemfoder med diverse örter med mera i för att de ska kunna tjäna pengar på osäkra eksemhästägare. För att undvika att hästen får eksem gäller istället att skydda mot insektangrepp i första hand om det är anledningen till eksemet.  T ex kan man då låta hästen gå och beta på ställen som är fläktande och lite torra. Om besvär uppkommer bör man kontakta veterinär.

Det är inte skadligt med de flesta tillskott (bortsett från vitlök som innehåller thiosulfat som orsakar blodbrist hos hästar och alger som ofta är väldigt rika på jod) men frågan är om det ger en effekt som motsvarar kostnaderna. Om det funkar, fine fortsätt. Men var kritisk -hästarna kan ju bli bättre av många orsaker, tillvänjning, färre insekter ett år… – är det verkligen tillskottet som gör det? Jag skulle hellre lägga pengarna på foderanalys och foderstat. Då är det lätt att räkna ut hur mycket mineraler man behöver ge också.  Många hästar blir bara och må sämre av alla tillskott och preparat. Och nej islänningar behöver inte heller utfodras med speciella örter, vitlök, kiselgur, öljäst, havsalgkristallinat, linfrö, äppelcidervinäger, nonjuice, b1 tillskott… etc. för att dom ska må bra 😉 de är också bara hästar, mer lättfödda såna bara.

En väl balanserad foderstat samt en skyddande skötsel är bästa försvar mot eksem!

Jag var just in på en hemsida som säljer örter och där står det: ”NOTERA: Informationen som följer är endast i utbildande syfte. Fytoterapi skall användas tillsammans med Veterinära råd, och skall aldrig ersätta veterinärvård. En behandling ordinerad av en veterinär skall aldrig avbrytas på ägarens eget initiativ. Det är mot lagen för varje människa som inte är veterinär att ställa diagnos eller behandla sjukdomar av djur. Om djuret är dåligt skall veterinär kontaktas.” MEN ÄNDÅ är det PRECIS det som dom här örtmänniskorna gör -dom ställer diagnos och behandlar sjukdomar. Det är precis det dom påstår sig göra! Annars skulle ingen köpa det dom säljer. Jag säger inte att det inte kan finnas ett uns verksamma ämnen i dessa örter och jag säger inte heller att det inte finns hästar som har fått hjälp – men vi vet inget om det egentligen! Vilken ört till vilken åkomma och i vilken dos? Inte undersökt! Så länge vi inte vet varför betala helt sjuka summor för att KANSKE få en effekt? Jag förstår om man står med en sjuk häst och är desperat, men som i de flesta andra fall finns det en rakare väg. Jag säger, prioritera grunderna i utfodring och skötsel före sånt här osäkert och dyrt.

Om ni har vetenskapliga artiklar att skicka mig, varsågoda läser gärna!

Grovtarmsmikroflorans påverkan på övervikt

Övervikt är inte bra som vi vet, hos hästar kan det leda till diverse andra sjukdomar. T.ex. fång, ortopediska problem, insulinresistens, kolik och acidos. Restriktiv utfodring och motion hjälper de flesta hästarna men alla hästar svarar inte lika bra på den behandlingen. Skillnaden kan ligga i mikroflorasammansättningen i grovtarmen. Forskning på möss, kycklingar och husdjur har visat att feta djur har annan sammansättning av mikrober i tarmen än icke-feta djur. Man har också sett att vissa bakterier är vanligare hos lättfödda ponnisar än hos fullblod. Så nu forskar man på att få fram ”den perfekta mikrob-profilen” för att hålla hästar i bra vikt. Om man hittar den och kan ta fram ett preparat som skulle fungera på olika typer av hästar på olika typer av foder skulle det vara toppen för de hästar som inte verkar svara på traditionell behandling. Men vägen dit är lång och snårig…

Kanske den här hästen sku må bra av ett sånt supplement?