Etikettarkiv: foderstat

Frågor & svar kring hästars vikt

Med inspiration från thehorse.com

 

Hur vet jag om min häst har rätt vikt? 

En relevant fråga! Det finns inget BMI för hästar. Men du kan börja med att väga hästen! (vi har vågceller till uthyrning). Men får man inte till det kan man mäta den och räkna ut med formel (finns två olika). Sen kompletterar du med en hullbedömning, t ex enligt Henneke-skalan.

 

Vad ska jag göra för att få upp hästen i vikt?

Det bästa är att öka upp grovfodergivan, vilket för de flesta hästar inte är något problem då vi har mycket energirika grovfoder. MEN räcker inte detta kan man komplettera med något fiber-/fettfoder, betfor eller olja t ex.

 

Vad kan jag göra för att få hästen att gå ner i vikt?

En lite vanligare fråga kanske 😉 Först och främst – rusta dig med tålamod för detta är inte lätt. (Om din häst inte är fet – förebygg! Ha koll på utfodringen!). Kalorirestriktion på fodersidan, helst bör du finna ett optimalt grovfoder så du inte minskar för mycket på ts-intaget. Sen gäller det att framförallt få hästen att bygga muskler, styrketräna. Och när det är gjort kan du panga på med lite mer kaloriförbrukande träning, ”cardio”.

 

Min häst är lat – hur kan jag få den att vilja röra sig mer?

Det finns, som jag skrev i förra inlägget, olika automatiska system där hästen måste röra sig för att nå resurser som mat och vatten. Alla har inte tillgång till detta förstås. Men man kan fundera om det är något i den stilen man kan göra hemma. Sen är det förstås att bygga upp hästens kondition steg för steg,  du vet själv hur jobbigt det är att jogga när man inte är i form. Så låt det ta tid och öka intensiteten stegvis.

 

Behöver min häst spannmål? 

Troligen inte. Däremot behöver den ett bra mineralfoder.

 

Är det inte elakt att sätta en munkorg på hästen eller sätta han i ”sandfålla”? 

Klart det inte känns bra att begränsa hästens naturliga beteende, så frågan är berättigad och därför bör man göra sitt bästa att förebygga att det skall komma till dessa drastiska åtgärder. MEN fång är inte heller kul för hästen, minst sagt, så jämfört med det kanske det inte är hela världen? Det är en bedömningfråga från fall till fall och du kanske kan kompensera det negativa på något sätt?

 

Hur kan jag veta EXAKT hur mycket min häst behöver och EXAKT hur mycket den äter?

Det kan man ju inte om man inte sätter den i någon forskningslik miljö + att alla hästar förstås är unika individer. Men man kan räkna på det! Du analyserar fodret, vi räknar foderstat, du har stenkoll på ts, väger förstås givorna, har kolla på hästens hull och hur mycket den äter. Det är en bra början. Sen justerar man vart efter! Man måste lära sig sin häst.

 

Tveka inte att höra av dig om du behöver hjälp med dessa frågor!

Mvh

Tina

 

Hur mycket protein ska det va?

Är du förvirrad över hur mycket protein din häst ska ha? Läs då vidare:

Får en häst för lite kan det leda till:

– minskad tillväxt och utveckling hos unghästar

– minskad aptit

– viktminskning

– långsam hovtillväxt

– energibrist

– svag päls och minskad fällning

– dräktiga ston löper större risk att abortera

– lakterande ston ger mindre mjölk

– hästen tappar muskler

– vissa kan börja äta träck

Inte bra. Men riktiga proteinbrister är sällsynta. Det sker bara när hästen går på extremt dåliga beten eller får otroligt dåligt hö en lång period. Korrigerar man utfodringen kan de flesta tecknen på brist försvinna på så lite som på en vecka. (Detta gäller dock inte för unghästar, en störd tillväxt är betydligt med allvarligt.) Men jag tycker man inte bara behöver prata om riktiga brister, det är ju också intressant att diskutera suboptimal utfodring. Man kan tänka lite som med människonutrition att mer protein kan hjälpa till att stabilisera blodsockret, förhindra idrottsskador, förhindra muskelnedbrytning hos äldre individer osv… Så att ge för lite protein, även om det inte är en extrem brist, är ju inte det optimala.

Som vanligt är det ju inte bra att ge överskott heller. Det händer ibland när hästägare överutfodrar kraftfoder att hästen får överskott av protein. Får hästen i sig proteinet via grovfodret är det inte alls lika illa. Överlopps protein används  inte upp direkt utan bryts ner till kväve. Och kvävet binds som ammonium och urea som utsöndras i urinet. Detta leder till ökat drickande, ökat kissande och en stark ammoniaklukt i stallet. Det belastar njurarna på hästen också. Minskad prestationsförmåga följer med för mycket protein i foderstaten. (Antagligen från detta folk blivit rädda att ge tävlingshästar proteinrika grovfoder… )Men exakt hur mekanismen bakom går till och hur farligt det är och vilka doser som krävs är man oeniga om. Liksom med för lite protein så är för mycket värst för unghästarna. I sån utfodring som jag förespråkar med grovfoder som grund är problem med överskott av protein obefintliga.

Så hur mycket ska dom ha?

Mängden råprotein en häst behöver är individuellt (den mest avgörande frågan är: växer hästen än?) och beror på smältbarheten på proteinet. Man brukar säga 6 g smältbart råprotein per MJ  för de flesta hästar på underhåll. Dräktiga och lakterande ston har förhöjt behov. Brister märks  på fölet. Hingstar under betäckningsperioden kan också må gott av lite mer protein. Hårt tränande hästar behöver också lite mer protein för att stödja muskeltillväxt och underhåll, det viktigaste är att iallafall inte gå under rekommendationen.

Som jag redan var inne på är det bäst att utfodra proteinet i grovfodret. Det är inte alls omöjligt (gödsling, baljväxter) men ytterst få av de analyser jag sett kommer upp i 6 g smb rp/MJ tyvärr. Då behöver man komplettera. Att komplettera med lucern förespråkar jag då det ju också räknas som grovfoder, ett proteinrikt sådant. Soja, raps och annat används också.

Bevis för att EMS inte bara gäller feta hästar

Äntligen får jag läsa en studie som bekräftar det jag tänkt länge nu: Att det är som med oss människor att vi kan ha störd  metabolism, metabolt syndrom även om vi inte är feta. Det finns teorier på att feta människor t o m hanterar syndromet bättre än de smala, de avsätter överskottssockret i fettlager, som det är tänkt.

Nåja tillbaka till hästarna! Man har testat insulinkänsligheten hos olika hästar, tjocka som smala, och ser att vissa raser (sådana som är anpassade till magra beten t ex andalusier, ponnier) använder mycket mer insulin för att göra sig av med glukoset efter en utfodring. Dvs de löper större risk och hade också större andel insulinresistens. Det var inte kopplat till hullet. Övervikt kan vara ett tecken på EMS men är inte nödvändigt för att din häst ska vara sjuk eller är på risk att bli.

Slutsats: vissa raser är det extra viktigt att utfodra naturligt även om de ser bra ut i hullet, de löper högre risk för metabolt syndrom.

Säkrast är ju att alltid utfodra alla hästar så naturligt som möjligt 😉 Så slipper vi se ”crusty necks” som denna…

Frågor och svar om foderstaterna jag räknar

Hej!

Fick ett mail med frågor om hur jag räknar foderstater, delger mitt svar ifall någon av er andra undrar samma saker 🙂

  • Foderstatsprogrammet jag räknar med utgår från de svenska rekommendationerna och räknar utifrån ras, träningsmängd, vikt och om det är ett sto om hon är dräktig eller ger di.

    Blodprov vet jag inte att man skulle ta hänsyn till, menar du laktat då eller? Vad gäller mjölksyra utgår jag alltid från så hög grovfodergiva som möjligt vilket motverkar mjölksyrabildning.

    Muskelmassa är nog svårt att mäta och ta i beaktande i själva räknandet men då alla individer är olika i temperament och muskelmassa så kan förbränningen vara högre/lägre än beräknat men det ser man ju vid uppföljning och med djuröga.

    Träningsschema – ju noggrannare du anger träningsmängden/v desto noggrannare kan man räkna. Jag kollar gärna igenom träningsplanen om du vill och bollar idéer med dig. Jag förespråkar varierad och periodiserad träning där man bygger upp hästen från grunden.

    Fodermärken – vi är oberoende, dvs vi varken säljer eller förespråkar vissa märken. Däremot kan jag rekommendera foder baserat på innehållsförteckningar som passar ihop med ditt grovfoder. Vilken sort som passar bäst med vilket parti osv. Jag kan också räkna ut vad olika foderstater kostar och rekommenderar sedan efter vad hästen mår bäst på och sen vad det kostar.

    Om du kan få en märkbar förbättring eller inte beror ju på hur du utfodrar idag. Men jag försöker alltid räkna så häst-riktigt som möjligt. Utgår från grovfodret. På det sättet förebyggs många hälsoproblem: fång, kolik, ledproblem, korsförlamning, magsår etc. Om hästen mår bra kan den också prestera på topp. Med den typen av utfodring jag förespråkar kommer fler hästar till start enl en ny doktorsavhandling. Samtidigt blir det ofta billigare!

    Med vänlig hälsning, Tina

    Bilden kommer från travsport.se

Många nyheter

– Medlemsskapet skrotas nu från årsskiftet; istället fokuserar jag på bloggen och maillistan. Vill du hålla dig uppdaterad? Maila mig tina.danielsson@landsbygd.ax så lägger jag till dig i listan!

Ny prislista! 

Medlemsträffarna ska vi testa göra om till pop in event som alla deltagare ger en 5a för när de kommer. Vi kommer fortsätta försöka ordna kurser och studiecirklar. Snart kommer mer info om nästa träff som har temat Horsemanship

–  Jag har arbetat fram ett samarbetsavtal med Hästsportföreningen, så är man medlem där får man halva priset på foderstater! Riktigt kul!

 

Nytt år = nya möjligheter!

Fisande hästar

Hej! Fick en fråga:

Jag har en överviktig fjording som är akut behov av att gå ner i vikt, hon har hovproblem som började i våras och så fiser hon jämt och ständigt. Några bra tips du kan ge att dämpa fisandet? Jag började ge ame vitaminerna och formula 1 som är bra för mag- och tarm i somras, har inte märkt någon förändring än.

Fisandet ser jag som ett tecken på obalans i grovtarmens mikroflora. Det sker antagligen en del feljäsningar där. För att få bukt med det behöver man se till hela foderstaten. Man behöver en foderanalys att utgå ifrån och sedan göra en så grovfoderbaserad foderstat som möjligt. Man bör undvika kraftfoder, är grovfodret inte tillräckligt bör man komplettera med snälla saker så som lucern, olja och linfrö. Vad och hur mycket beror på grovfodret. Jag räknar gärna och hjälper till med foderprovtagningen. Min uppfattning är att de flesta hästar behöver färre tillskott och knas och mer grovfoder. Kostnaden för en foderstat täcks snabbt av att slippa ge dyra tillskott. Och så mår ju hästen bättre också 😉

Det kan också vara bra med en hygienisk koll av fodret, mögel och bakterier kan irritera tarmen. Men mängden grovfoder tillsammans med ordentlig motion är nog ändå nummer ett. I ett sista läge kollar man på tillskott, t ex probiotika.

Mvh

Tina

Det luriga med torrsubstansen!

Många hästar idag utfodras med hösilage eller ensilage istället för hö. Alla dessa fodermedel kan ha stor variation i närings- och energiinnehåll, men för ensilage och hösilage kan även vatteninnehållet variera mycket. I praktiken kan detta leda till att hästarna utfodras med för liten mängd grovfoder vilket kan leda till hälsoproblem hos hästarna. T ex om en hästägare som gått från en foderstat med begränsad giva hö till att byta ut högivan mot samma kilomängd ensilage. T ex. Ett 500 kgs lättarbetande halvblod som får ett grovfoder av god näringsmässig kvalitet behöver 9,5 kg hö (84 % ts) men hela 13 kg hösilage (60 % ts) eftersom det innehåller mer vatten och vatten väger. Tar man inte hänsyn till detta får hästen lätt för lite grovfoder i sig! Får hästen för lite grovfoder kan den bli sjuk, vi snackar magsår, beteendestörningar och näringsbrist.

Du får veta ts-halten i ditt foder när du analyserar det, men om du byter till ett oanalyserat parti eller andra balar ur samma parti kan det vara bra att kontrollera ts-halten. Detta kan lätt göras i mikrovågsugnen eller så kan du föra in ett prov till mig så testar jag det i försöksstationens torkugnar. Känn efter och krama fodret och jämför när du byter balar, är skillnaden stor är det bra att kolla vad torrsubstansen ligger på och ändra i givorna.

Att testa torrsubstans hemma:

Du behöver:

  • Tvättfat eller hink
  • Mikrovågsugn
  • Hushållsvåg (minst 1 grams noggrannhet)
  • Skål av glas, porslin eller plast
  • Kaffefilter
  • Sax
  • Anteckningsmaterial
  • Miniräknare

 

  1. Ta prov av grödan på flera ställen så att resultatet blir så representativt som möjligt.
  2. Klipp provet till cirka 1 – 2 cm bitar, och blanda om det sönderklippta provet omsorgsfullt i tvättfatet/hinken.
  3. Nollställ vågen med tom skål och kaffefilter stående på vågen. Om vågen inte medger detta, väg skålen och filtret och dra bort deras vikt från vägningresultaten du senare får av provet före och efter torkningen.
  4. Väg upp cirka 20 – 25 gram av det klippta provet i kaffefiltret. Anteckna vikten.
  5. Ställ skålen med filtret och provet i mikrovågsugnen. Värm på 600 – 700 W effekt cirka en minut. Därefter kan du blanda provet något och vända filtret annan väg i ugnen.
  6. Värm provet ännu cirka 20 sekunder åt gången, tills provets vikt inte längre minskar (väg mellan gångerna). Var observant så inte provet bränns. När vikten inte längre minskar, har allt vatten avdunstat. Det torra provet har ännu inte brunnit, men lukten är inte långt från bränd.
  7. Anteckna det torra provets vikt.
  8. Av samma prov är det skäl att göra minst två parallella torrsubstansbestämningar.

Uträkning av torrsubstanshalten:

Torrsubstanshalt (%) = 100 x (Torkade provets vikt (g) / Otorkade provets vikt (g))

Om fler bestämningar eller flera gjorts räknas sedan ett medeltal.

Orkar ni inte göra detta själva (lite bökigt och så luktar det lite speciellt, finns också en brandrisk) kan ni lämna in till mig så kan jag torka i försöksstationens ugnar.

Varför ska jag göra detta?

Varierar torrsubstansen varierar också vikten på fodret!

 

10712831_776770769032446_2636264108716819334_n

Utfodringstips i Oktober

Oktober är månaden då de sista fölen avvänjs , en process som går betydligt enklare om de redan är vana med solid föda. Ett föl som tillskottsutfodrats har växt bättre än ett som bara diats och denna extra vikt kan vara bra att ha under avvänjningen. Dessutom är fölet redan vant att äta annat så omställningen blir på så sätt mindre. Ett grovfoder med högt protein, gärna med baljväxter, och att justera att kalcium-fosfor balansen blir rätt med mineralfoder, är det bästa att ge dessa nya unghästar.

Oktober jobb nummer ett är att se till att foderstater och foderstatstavlor är up to date. Du har troligen bytt foderparti och behöver analysera det och justera foderstaten därefter. Du analyserar förstås fodret och balanserar foderstaten INNAN din häst tappat muskler eller gått upp i vikt eller blivit sjuk…. Eller hur?

Näringsbrister hos häst

För det mesta behöver inte hästägare oroa sig särskilt för näringsbrister. De flesta har bra grovfoder till sina hästar eller kompletterar med balanserade kraftfoder. Om hästarna har näringsbrister är de subkliniska och inte kliniska. Klinisk betyder att det finns uppenbara tecken och subkliniskt att symptomen är med vaga. Om hästen inte får i sig tillräckligt med näringsämnen kan problemen visa sig subtilt. t ex en hälta kan vara orsakad av obalans i kalcium och fosfor. Vi skyller lätt på träning eller olycka och glömmer ofta bort att utfodringen kan vara del i orsaken. 

Hästar som löper risk för näringsbrister är ofta tävlingshästar på hög nivå, dräktiga eller lakterande ston, växande hästar under två år och hästar som står på stall dygnet runt utan att kunna beta. Många brister är också plats beroende, oliak områden kan ha olika brister beroende på marktyp och vilka växter som växer där. På Åland har vi ofta selenbrist i markerna. Selen är viktigt för hästens immunförsvar, så får hästen brist på selen kan den få svårare att fajtas mot infektioner.

Får hästar bara hö kan de få brist på E-vitamin. E-vitamin är en viktig antioxidant och stärker immunförsvaret, behövs i cellandningen och DNA syntesen, det hjälper också vid upptag och lagring av vitamin A. Färskt gräs innehåller gott om E-vitamin, men direkt vi slår gräset och förvarar det sjunker halterna. Hästen kan bli rejält sjuk utan E-vitamin. Så under vinter halvåret kan det vara bra att se över att hästen får tillräckligt med E-vitamin. Ett tillskott behöver vara naturligt E-vitamin och inte syntetiskt då det syntetiska tas upp och lagras mycket sämre. E-vitaminet bör vara d-alfa-tocopherol och inte dl-alfa-tocopherol. Kolla på innehållsförteckningen!

Vitamin A är viktigt för synen, unga hästars ben och muskeltillväxt, reproduktionen, huden och immunförsvaret. A vitamin får hästen också i sig från grovfodret, men liksom E-vitamin så sjunker halterna i gräset så fort det slagits. A vitamin finns oftast tillsatt i köpfoder och det brukar inte bli bristproblem och så länge hästen betar finns det inte heller något problem.

Vitamin C och också en antioxidant som boostar immunförsvaret. Hästen bildar C vitamin själv men om de är under stress kanske inte tillräckligt bildas. Långtidsstress menar jag då, t ex när man avvänjer ett föl (visat i studie).

B-vitamin bildas i tjocktarmen och blindtarmen på hästen av mikroberna där. Så det är bara om hästen är sjuk eller är stressad som den kan få B-vitamin brist. B-vitaminer har många funktioner i kroppen, de bidrar till frisk hud och muskulatur, de stimulerar celltillväxt och delning och stärker immunförsvar och nervsystem. Om en häst inte äter tillräckligt eller om grovtarmen blivit sur (pga av för mycket spannmål och otillräckligt med grovfoder) eller om hästen har feber eller kolik och därmed får störd grovtarm -då kan b-vitamin bildningen blir nedsatt. Köper du färdigfoder finns det dock nästan alltid tillsatt där.

Vissa tränare och hästägare tror lågt magnesium orsakar nervositet och insulinresistens på vissa hästar. De är dock ovanligt med magnesiumbrister och det finns inga vetenskapliga studier som stödjer teorierna om att magnesium skulle lugna hästar eller minska ”crusty necks”.

En foderstat kan också ha för lite salt vilket kan ge metabola problem. Brister syns inte jättetydligt men de blir mycket värre om hästen tränas och svettas.

Ibland är det inte brist som orsakar problemet utan obalans. Kalcium är viktigt för muskelkontraktion, cellmembranfunktion, blodkoagulering och fosfor är viktigt för energiöverföring. Brister på dessa mineraler är ovanligt men obalans mellan dem kan vara förödande. Kalcium och fosfor behöver vara balanserat i en 1:1 kvot för vuxna hästar och 2:1 för växande hästar. Blir kvoten felvänd får du benproblem, t ex osteokondros eller epifytis.

Jaha har min häst någon brist då? Undrar du nu. Det är inte lätt att svara på. Man kan ta blodprov men alla brister syns inte där. Man kan mäta selen, B-, D- och E- vitamin med blodprov men inte A-vitamin, Ca, P och Mg. Detta beror på att den homeostatiska regleringen i blodet, dvs att kroppen försöker ha samma halter i blodet hela tiden. Så när det behövs så släpper kroppen ut näringsämnen från t ex skelett och lever till blodet för att hålla balans. Därför kan ett blodprov verka normalt även om hästen har brist.

Hästar kan dock visa att de har brist. Onormala beteenden, tidig trötthet och andra prestationsproblem, eller problem med betande och ätande kan betyda näringsbrist.

Du bör vara försiktig när du korrigerar brister så det inte tippar över åt fel håll istället och hästen för överskott. Du måste utgå ifrån hur mycket din häst får i sig redan. Det bästa är att kontakta en utfodringsrådgivare för att korrigera obalanser. De allvarligaste bristerna kan faktiskt upphävas, t ex jodbrist som leder till struma och kalcium-fosfor obalans. Det sista du vill göra är att börja ge vitaminer och mineraler utan urskiljning när du tror din häst har någon brist. Troligen får du andra problem då.

Ge ett högkvalitativt grovfoder och komplettera med mineraler och salt. Se till att det är tillräckligt med selen i mineralerna. Håll det enkelt. Måste du ger du ett kompletteringsfoder, ha isåfall koll på vad det innehåller och räkna foderstat för din typ av häst. Ett avelssto behöver inte samma som en vanlig ridhäst.

Man har studerat om hästar har närings-klokhet på så sätt att de äter de de behöver, men det verkar de inte kunna. Du behöver se till att hästen får i sig det den behöver. 

ALLTSÅ: Börja alltid med att analysera ditt grovfoder då det är den största delen av hästens foderstat. Vi har foderpåsar färdiga att sätta i postlådan, det är bara att hämta. Vi kan också komma ut och ta provet för en liten slant. Och sen är det bara att räkna och fixa balanserna, tveka inte att ta hjälp av mig! Jag är här för dig och din häst. Säljer inga tillskott eller foder, jag promotar naturliga, enkla och billiga lösningar.

hästhöfoderprov

 

Utfodringstips i maj

Om du avlar har antagligen ditt/dina ston fölat inom maj månad, vilket betyder att de jobbar hårt just nu. När ett sto ger di ökar hennes energibehov med 80%! Hennes proteinbehov dubblas och behovet av Ca och P tripplas! De första 8 veckorna efter fölning tär på stoet och är väldigt avgörande för hur fölet utvecklas och mognar. Så räkna för guds skull på hennes utfodring! Fodret ska förstås vara analyserat för detta. Det är inte läge att chansa! Ska stona beta kan det vara bra att ta en analys på betet också.

För alla andra är det dags att väga/mäta hästen. Detta för att utvärdera vinterns utfodring och för att kunna utvärdera hur inkommande betesplan fungerat efteråt. Det är också bra att kolla av hur bra sadeln passar.

bild från Kristiansstadbladet