Klöver

Då vi har i brist på protein i de allra flesta grovfoderanalyser för häst som jag ser pratar jag ofta om att använda vallfröblandningar med klöver i. Klöver är en proteinrik baljväxt, liksom lusern. Mycket bra för markerna och hästarna gillar det. Men många är lite rädda för klövern, tror det orsakar fång och kolik…

Om vi börjar med fång så nej, klöver är ingen riskfaktor för fång. Förr trodde man det var mycket protein som orsakade det, men idag vet vi att ekvint metabolt syndrom (EMS) och mycket socker (och/eller stärkelse) i fodret är mer troligt det som ligger bakom. Rädslan kan också komma ifrån att vitklövern brukar blomma då det är mycket socker i gräset, men då är det ju sockret och inte klövern som gör det + att hästen antagligen är lite känslig (EMS). Klöver innehåller generellt mindre eller lika mycket socker + stärkelse som en ren gräsvall eller lusern (enl Norfors fodertabeller). Klöver innehåller mindre fiber än många gräsarter och lusern dock.

Vad gäller kolik är det iallafall inget man brukar prata om i samband med de vanliga klöverarterna (röd- och vit) här i Norden. Alsikeklövern är ju däremot giftig för hästar. Kor kan få kolik om de får mycket klöver och inte hunnit vänja sig vid det. Antar det kan vara lika för häst, dvs att det är en fråga om dos och tillvänjning. Det är en vanlig utfodringsmiss att hästägaren byter parti eller typ av grovfoder för snabbt och det är alltid en risk för grovtarmsjäsare och idisslare då deras bakterieflora i mag- och tarmkanal inte hinner anpassa sig.  MEN det har gjorts en del studier på lusern i USA och Kanada där man odlar och ger det rätt mycket till häst. Och där rekommenderas att inte ge mer än 50% av grovfodret som lusern. Ges mer ökar risken för enteroliter som kan orsaka kolik. Kanske kan detta även gälla klöver. Det är nog ovanligt med vallfoder som ligger på över 50% baljväxter till häst, men kanske en bra riktlinje att ha bakom örat ändå.

Vad kan jag mer säga om kolik? Ja grovfodret bör ju inte vara mögligt, här kan ju klöver vara lite lurigare att få torrt till hö och därmed mögla lättare. Hästen måste också få tillräckligt med grovfoder och fiber för att  må bra och inte få kolik. Mycket klöver ger lägre fiberinnehåll än motsvarande ren gräsvall (kolla NDF i din foderanalys!). Men om hästen är känslig för kolik kanske man bör undvika jättegrovt grovfoder (sent skördat, låg smältbarhet), sådana foder är dock (enligt de analyser jag brukar se) rätt ovanliga. Och här igen minskas risken om man gör en försiktig övergång mellan fodren, och att hästen dricker ordentligt.

Så en summering:

Det viktigaste är att

• veta vad för arter grovfodret innehåller (fråga när du köper),
• analysera ditt foder så man vet näringsinnehållet (torrsubstans, fiber och socker!)
• och sedan byta mellan de olika partierna på ett klokt sätt så hästens tarm hänger med. Planera i förväg!

Du bör också alltid

• räkna på kg ts så hästen inte plötsligt får för lite grovfoder/fiber när du byter mellan olika våta partier!
• vara noga med att inte ge skämt och mögligt foder till din häst.

Hör av dig om det är något du undrar! tina.danielsson@landsbygd.ax

Idéer!?

Jag vill gärna höra från er vad ni är intresserade av! Jag har iallafall två idéer på g  nu tänkte om vi skulle ses något och gå igenom några foderanalyser så ni lär er tolka dem.

Sen diskuterar jag och Jocke (växtodlingsrådgivaren här) att kanske ha en fältvandring i hästvallar + uppföljning där vi tittar på analyserna och diskuterar intressanta aspekter av skördetidpunkt, gödsling etc. Detta tänker vi då nästa höst.

Hur låter det och finns något mer ni skulle vilja att vi gör? Allt som berör hästens utfodring och naturliga beteende (beten, stallar, mental hälsa etc) hjälper vi gärna till med!

Ps! Håll utkik i tidningen Landsbygdens Folk där jag skrivit en artikel om hästens tarmflora Ds.

Mvh

Tina

Betesväxter till häst

Arealen vall som går till hästar ökar hela tiden, så man kan säga att hästbete på åkermark idag är ett betydelsefullt närproducerat foder. Hästens krav på betet och dess ingående variabler är inte mycket studerat – endast ett fåtal rapporter i ämnet världen över hittades innan detta nya försök jag beskriver nedan genomfördes och i Sverige har endast ett tidigare försök hittats, och det var från 80-talet. Den nya rapporten finns länkad till nedan, samt slutsatsen. Men först lite allmänt om hästbeten:

Selektiva hästar

Hästar på bete är – om mängden bete så tillåter – mycket selektiva i sitt ätande och undviker enligt vissa studier helst områden med högt gräs, vilket generellt är av lägre kvalitet och ofta växer vid gödselhögar. I stället väljer hästarna att främst äta det korta, näringsrika gräset och ratar i första skedet relativt många växter, vilket skapar en blandning av kort och lång vegetation som bidrar till ökad variation i betesstrukturen. Hästar betar helst inte närmare än en meter intill sin egen arts gödsel för att skydda sig mot parasitsmitta. Detta beteende skapar också många betesrator, vilket i sin tur kan leda till problem med utnyttjandegraden på hästbeten.

Hästars krav på bete

Hästens krav på bete påverkas av många olika faktorer. Olika typer av hästar har skilda krav på energi- och proteinintag från betet och det är viktigt att anpassa typen av och tillgången till bete efter den kategori hästar man har. Betesfållan skall även utgöra en motionsyta och därför behöver betet vara tramptåligt med bra varaktighet så att betesvallen kan få en lång liggetid. På grund av bl.a. arealbrist inom i första hand fritidshästsektorn är det ganska vanligt att hästägarna försöker kombinera samma areal till både bete som slåtter. De kommersiella vallfröblandningar till hästbete som idag förekommer i handeln innehåller ofta samma arter och sorter som betesblandningar för nötkreatur, där målet är ett för korna smakligt åkermarksbete för hög produktion. Detta är inte alltid optimalt för hästar.

 

Det finns inte några absoluta sanningar beträffande vilka växter som betas respektive ratas av olika djurslag. Olika studier har gett olika resultat och information som visat sig vara motsägelsefull. Ha det i beaktande när du läser slutsatserna nedan:

Slutsatserna från studien:

”För att få största möjliga utnyttjande av hästbete på åkermark bör man inte släppa på för sent, då betet kan förväxa och smakligheten minska. Måste man släppa på senare bör man överväga att ev. ta en skörd eller putsa betet innan betespåsläpp på återväxten. Vid betesbrist betar dock hästarna även det förväxta materialet. Om hänsyn inte behöver tas till speciella näringsbehov eller problem hos hästarna kan en betesblandning för häst enligt resultaten i denna studie bestå av följande arter: Timotej, engelskt rajgräs, rörsvingel, rödsvingel, ängsgröe och vitklöver. Även om timotej inte visade sig vara utpräglat smaklig i renbestånd så bör den vara med, framförallt om man avser att även kunna ta en skörd ibland. Mätarblandningen SW 961 hade ju en godkänd avbetningsgrad trots att den innehöll 40 % timotej. Andelen timotej i den blandningen vid påsläpp sista betesomgången 2012 var faktiskt hela 25 %. När det gäller engelskt rajgräs, timotej och rörsvingel bör ”betestyper” om möjligt användas. Rödsvingel, ängsgröe och vitklöver ger en god marktäckning och är smakligt och betes-och tramptåligt. Örter, lusern och käringtand ratas i stort av hästarna, är svåretablerade och trampkänsliga och därför mindre aktuella. Insådd bör ske året före betet skall användas, och kan ske i renbestånd med bra resultat. Tre avbetningar per år sliter inte för hårt på betet utan tolereras oftast väl av de flesta betesväxter.”

Här kan ni läsa hela försöksrapporten: slutrapportbetesforsokkorr

Bild från hippson.se

Tillbaka en kort sväng

Hej!

Såhär i slutet av föräldraledigheten så delar sambon och jag på att vara hemma med lillen, så nu jobbar jag måndagar och tisdagar sep-okt. Hör av dig om du vill att jag ska:

• hjälpa dig med foderanalyser
• räkna foderstat åt din häst
• göra en kolik-/fångpreventionsplan med dig
• komma till ditt stall och göra en stallmiljöanalys
• komma ut till ditt stall och föreläsa/hålla workshop

Du når mig på tel: 329 680 eller mailen: tina.danielsson@landsbygd.ax

Mvh

Tina

Lagring av grovfoder

Hur lagrar du ditt grovfoder? Här finns lite tips att tänka på inför vintern

Betesväxter till häst

Inom Stiftelsen Lantbruksforskning har det gjorts forskning om vilka sorter och blandningar som lämpar sig bäst för häst, både som bete och för slåtter. Nedan hittar ni en länk till undersökningen, och en sammanfattning från sidan.

Betesväxter till häst – olika arters och blandningars smaklighet och produktion

”Kommersiella betesfröblandningar speciellt för häst är ovanliga, och det är lite forskat om hästbete under våra förhållanden. Hästhållare har ofta ont om mark, och därför är betesutnyttjandet viktigt. Målet med projektet var att under fältmässiga förhållanden jämföra smaklighet och produktion hos 18 olika arter och blandningar för hästbete. Försöket omfattade en betesdel och en slåtterdel och betades under två på varandra följande betessäsonger (2011-2012) med tre avbetningar per säsong av fölston med föl. Resultatet blev att engelskt rajgräs, en marknadsblandning med fem olika gräsarter (SW 961), ängsgröe, rödsvingel, foderlosta och rörsvingel betades mest medan hundäxing, ängssvingel, timotej och örter var mindre smakliga. Foderlosta, örter, lusern och käringtand var svåretablerade, både i renbestånd och i blandning, och tålde tramp sämre än gräsen. Resultaten blev desamma, både inom och mellan år. Beståndshöjden påverkade också smakligheten, ju högre bestånd desto sämre smaklighet.”

Föreläsning!

Utfodring och träning av unga hästar – påverkan på hälsa och prestation

LöR 21 november  

Sara Ringmark från SLU kommer hit och föreläser, några punkter från agendan:                                             

• Hur olika utfodringsstrategier påverkar hälsa, tillväxt och prestation
•  Minskad träningsmängd till unga travhästar
• Hull, påverkar både hästens hälsa och prestation
•  Utfodring med enbart vallfoder, vad ska man tänka på?

Tid: 14:00-16:30
Plats: Travbanan
Anmälning: Senast torsdag 12.11, tina.danielsson@landsbygd.ax
Pris: 10€ betalas på plats – fika ingår!

Mögeltillväxt i hö under lagring

Många hästägare köper hö inför hösten och vintern som är av bra hygienisk kvalitet men som under vintern sedan visar sig vara mögligt. Forskare vid JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) har i en studie dokumenterat hur detta kan gå till.

Konserveringen av hö bygger på att vattenhalten och vattenaktiviteten i höet är så lågt att ingen mikrobiell tillväxt kan ske. Ett riktvärde vid torkning av hö är att vattenhalten inte skall överstiga 15 % (dvs. 85 % ts i foderanalysen). För att vara ännu säkrare på den mikrobiella tillväxten inte skall kunde man även se på vattenaktiviteten, som skall vara under 0,7, som beskriver hur lättillgängligt vattnet är. Men det är inget man mäter i vanliga fall.

Höet är hygroskopiskt, vilket betyder att fuktigheten i höet påverkas av omgivningens vatteninnehåll. Om höet utsätts för hög luftfuktighet, kommer det att få en förhöjd vattenhalt. Många höpartier har en låg vattenaktivitet under den närmsta tiden efter torkningsprocessen, d.v.s. under sommaren. Risken är stor att höet uppfuktas senare, eftersom luftfuktigheten ökar på hösten. Dessutom kan höet utsättas för kondensvatten vid temperaturväxlingar.

Slutsaten är att höpartier måste skyddas mot uppfuktning och detta ska ske så tidigt som möjligt, innan hösten! Ett vanligt sätt att göra detta är att täcka höet med halm.

Läs hela rapporten: http://www.jti.se/uploads/jti/R-363.pdf

//Praktikant-Jenny 🙂

Dags för foderanalyser igen!

Sådär då börjar skördarna vara tagna va och så småningom är det dags att ta foderanalys så du vet vad du utfodrar din häst. A & O för dig som hästägare! Och nej det räcker inte att bara ha en analys, du behöver också veta vad sifforna betyder och vad du ska göra med dem. Här kommer vi in i bilden! Vi kan hjälpa dig med allt från att ta foderprovet, tolka analysen och räkna ut hur du ska komplettera fodret för just din häst!

Här är några av våra tjänster inom området:

Foderanalys – rådgivaren kommer ut till gården och tar ett representativt prov på grovfodret med en provtagningsborr, sköter postandet till labbet samt ger kommentarer på den färdiga analysen. I analysen väljer du vad du vill att ska analysera utöver näringeinnehållet, vi rekommenderar mineralanalys samt analys av ensileringskvaliteten (om inplastade foder).  Pris: Laboratoriets priser (se nedan) + 8,5 €/prov 17€ besöksavgift

Foderstat – för en häst eller flera liknande och ett grovfoder. Få en balanserad foderstat baserad på ditt grovfoder utan onödiga tillsatser. Pris: 30 €/foderstat (Halva priset för medlemmar i Ålands Hästsportförening under 2105!)

Stora foderpaketet – hjälp att ta foderanalys, ett inledande besök med hullbedömning m.m., foderstat, uppföljningsbesök och ev. korrigering av foderstaten. För dig som verkligen vill ha koll på att det blir rätt med utfodringen. Pris: 200 € Kostnad för foderanalyser tillkommer enligt laboratoriets taxa

Labbets nuvarande priser:

Höpaket: 30 € + moms

Ensilagepaket: 32 € + moms

Vidare ensilagepaket: 52 € + moms

Litet mineralpaket: 18 € + moms

Mineralpaket: 22 € + moms

Mineral- och spårämnespaket: 50 € + moms

+ porto 15€ per sändning

 

Det är bara att höra av sig, maila mig: tina.danielsson@landsbygd.ax , lämna en kommentar här, eller ring på 329680.

Kalkning av beten

Nu är det vår och det börjar växa på betena! Vi vill förstås ha så friska och fina beten som möjligt. Vissa hästbeten kan må gott av kalkning. Om ditt bete behöver kalkas eller ej avgörs av pH i jorden, sura jordar behöver ofta kalkas. De kanske inte behöver gödslas, men kalkas. Jord pH ska ligga någonstans mellan 5,8 och 7. Är pHt fel kan många näringsämnen i jorden inte nyttjas av betesväxterna. Övergödsling kan surgöra jorden utöver att vara slöseri på resurser och vara dåligt för miljön.

Jordbrukskalk görs av naturlig kalksten och består primärt av kalcium och magnesium. Kalsktenen är fint mald så den lätt kan reagera med jorden och då höja pHt. Ju finare desto snabbare. Men det gör att det blir väldigt dammigt, så många gånger säljs kalken som piller eller i pelleterad eller granulerad form. Då är det ofta tillsatt en bärare, t ex lera, för att göra det lättare att sprida kalken.

Obs! Jordbrukskalk är inte samma som kemisk kalk som fräter!

Kalkning

– ökar effektiviteten av gödsel

– ökar aktiviteten på jordbakterierna så värdefulla näringsämnen så som kväve, fosfor och svavel frigörs

– bidrar med kalcium och magnesium till marken

Hur mycket kalk/gödsling du ska lägga ut beror på jordprov du tagit. Prata gärna med en växtodlingsrådgivare (t ex Joachim Regårdh hos oss) för att göra rätt för just dina beten! Du behöver också applicera det vid rätt tillfälle, gärna innan regn.

Det här är bara en av sakerna man kan göra för sina beten på våren, vad står på din agenda i vår?