Försök med utfodringsautomat för feta ponnysar

Knubbiga ponnysar må vara söta men de kan lätt bli riktigt sjuka. De kan få EMS och fång framförallt. Att sköta utfodringen korrekt och motionera dem är a och o för att undvika detta. Att motionera en liten ponny kan dock vara lite lurigt, speciellt om den är för liten att ridas. I en ny australiensisk studie testade man därför ett ”dynamiskt utfodrings system” med (bara) 8 ponnysar av olika raser med hullpoäng över 5 (på en 9-gradig skala). De fick bara lucernhö (2% av kroppsvikten – ideal!) och mineraler. I studien gick hästarna i individuella paddocks med en utfodringsautomat i vardera under 3 månader. Utfodringsautomaten hade två dörrar som hölls upp 5 min åt gången, så de kom  åt maten men de var tvungna att byta sida för att kunna fortsätta äta. För att komma till den andra dörren måste de gå runt ett staket. Fodret var tillgängligt/ automaten var igång 2 x 2 timmar per dag.

Se bild b:

Ponnysarna hade gps på sig så försöksledarna kunde mäta hur mycket de rörde sig. De mätte också vikt, hull, ”crusty neck score” (poäng över hur feta nackar/halsar de hade) och insulinkänsligheten. När de hade igång automaten gick de ungefär 2 timmar per dag, detta var 3,7 gånger mer än utan automaten i snitt. Hull och fett% sänktes också under försöket. De fick ingen påverkan på insulinresistensen när de såg på alla 8 ponnys, men 3 av ponnysarna var inte lika motiverade som de andra att röra sig för att få mat och när forskarna tog bort dessa hästars värden och såg då en effekt på insulinresistensen. Hästarna vart mer och mer villiga att gå runt, eventuellt kan detta bero på att deras form vart bättre.

Summerat – ja, lågintensiv motion/träning är bra för att sänka fett% och öka insulinkänsligheten (detta har visats även i andra studier) på ponnysar. I denna studie gick de mellan 3 och 4 timmar per dag, vilket kan vara svårt att få till genom ridning/körning/ledda promenader. För många individer kan mat vara belöning nog för att få denna effekt med hjälp av att automatiskt system, men inte för alla. Notera också att hästarna inte gick tillsammans vilket ju inte är optimalt för hästarnas välfärd, man kan dock väga det mot att daglig motion (naturligt betesbeteende) också är av yttersta vikt också för hästarnas välfärd.

6 veckor efter studien var klar hade fått tillbaka hullet de förlorat tyvärr. Så man måste fortsätta använda automatsystemet, men det finns ingen långsiktig studie på hur det funkar i längden.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5032883/

Idéer!?

Jag vill gärna höra från er vad ni är intresserade av! Jag har iallafall två idéer på g  nu tänkte om vi skulle ses något och gå igenom några foderanalyser så ni lär er tolka dem.

Sen diskuterar jag och Jocke (växtodlingsrådgivaren här) att kanske ha en fältvandring i hästvallar + uppföljning där vi tittar på analyserna och diskuterar intressanta aspekter av skördetidpunkt, gödsling etc. Detta tänker vi då nästa höst.

Hur låter det och finns något mer ni skulle vilja att vi gör? Allt som berör hästens utfodring och naturliga beteende (beten, stallar, mental hälsa etc) hjälper vi gärna till med!

Ps! Håll utkik i tidningen Landsbygdens Folk där jag skrivit en artikel om hästens tarmflora Ds.

Mvh

Tina

Metoder för att minska aggressioner vid utfodring

Vid utfordring av hästar i grupp, kan man öka avståndet mellan dem och ge dem mer tid att äta för att minska aggressioner mellan hästarna.

Vilda hästar är sällan aggressiva när de äter, detta beror på att de hästarna har stora öppna ytor och lång tid på sig. Våra hästar håller vi ofta i mindre utrymmen och med kortvarig utfodringstid.

I en studie fann man att aggressionerna kan begränsas under utfodringen genom att separera hästarna genom längre avstånd mellan utfodringspunkterna eller förlänga ättiden genom att använda sig av t ex. hönät. I studien studerade man 390 hästar i 50 olika stallmiljöer, som hade mellan 4 och 21 vuxna hästar var. På varje ställe fanns ett av sex olika typer av grupputfodringssystem.

• Utfodring direkt på marken
• Höställning
• Utfodringsgrind
• Slowfeedning nät
• Öppna utfodringspiltor
• En kombination av dessa system

Forskarna observerade hästarna i 30 min före utfodring samt de första 30 minuterna av utfodringen. Det de tittade på var aggressiva beteenden så som bortdrivande, hot-beteenden (hot bitning, hot sparkar), bitande, sparkande, attackerande. De intervjuade även stallskötarna.

Sammantaget var de flesta aggressiva beteendena (64 %) hot utan beröring. Det fanns en stor skillnad mellan de olika utfodringssystemen och beteendena på hästarna. Minst aggressioner sågs där man placerade höet långt ifrån varandra (1 – 1,5 meter). Den största förekomsten på aggressivitet var där alla hästar hade en gemensam hög med foder.

Aggressionen minskade betydligt när utfodringen tog längre tid, dvs med ett hönät.

På basen av resultaten i denna studie rekommenderar man att hästar som hålls i grupp skall ständigt ha tillgång till halm och hö samt att tillräckligt avstånd mellan utfodringsplatserna. Eftersom många utfodringar per dag kan vara problematiskt för hästägarna är det viktigt att göra utfodringstiden längre (t ex med nät), så att ätbeteendet liknar det naturliga ätbeteendet hos hästarna för att förebygga beteendestörningar.

Anic Ostertag, ETH biology , of the Animal Behaviour, Health and Welfare

Läs hela artikeln: http://www.thehorse.com/articles/34257/methods-to-reduce-feeding-time-aggression-studied

Hur ser det ut hos Er?
Vilket system har ni, hur funkar det, ser ni några beteendeproblem bland hästarna?
Avståndet som nämns i studien (1-1,5 meter) kan låta kort, kanske man i vanliga fall har längre, men en tanke iaf.

//Praktikant-Jenny

Ömsesidig respekt i naturlig hästhantering

Förra måndagen kom Rebecca Hilander från Kentaur till oss och berättade om Natural Horsemanship (NH). 10 intresserade deltagare var med och lyssnade och diskuterade.

Det finns mycket missförstånd om vad NH är, uttrycket missbrukas en del och ett informationstillfälle som detta hoppades vi kunde vara till nytta.

Vi pratade om hur hästen redan kan NH och att det egentligen handlar om människoträning. Det bästa är ju om hästen vill kommunicera med dig och väljer det självmant därför förespråkas ”less is more” när det kommer till utrustning inom NH.

Steg nummer 1 enligt Rebecca var att lära sig läsa av hästen. Öva sig att se alla små signaler. Att sätta sig i gräset med kaffekoppen och bara observera. Sedan kan man börja med grundövningar från marken. Sen minskar man på utrustningen och förlänger avståndet till hästen efter hand. Många tror att NH är markarbete, men NH kan man bra ta med sig upp på hästryggen också. Western ridningen är rätt nära besläktat med NH ridning.

Grunden i NH är att arbeta upp en ömsesidig respekt och tillit. Man ska aldrig dominera hästen så den blir kränkt. Men man behöver kunna dominans för att inte bli överkörd av en tuffare häst. Dominans, respekt och förtroende är ledorden.

Vill du lära dig mer eller ta hjälp av en duktig instruktör kan du kontakta Rebecca, läs mer på hennes hemsida: http://www.kentaur.ax

Om du vill ha koll på när nästa ProHäst-träff är kan du komma med på vår maillista! Maila isåfall till tina.danielsson@landsbygd.ax

Medlemsbrev & en tävling!

Det blir ett bra brev även denna gång, tycker jag förstås 🙂

Jag skriver om:

Vårvinterhagar och hur man kan motverka den värsta lerigheten.

Socker i vallfoder, en summering av första föreläsningen på vallfoderkonferensen. Det var lite för mycket intressant för att allt skulle rymmas i ett brev!

Lite information om veterinärvården på Åland. Kan också påminna om att vi på HS letar efter seriösa veterinärer och hovslagare att samarbeta med, utbildning och goda referenser krävs och i gengäld sköter vi faktureringen och skattekrångel. Skulle vara skönt att kunna bidra med att någon till inte arbetade svart på Åland.

Hästsignaler, del 2. Om hurdan hästen är, dess natur, sinnen, beteenden, utseende…

Jag har också bestämt datum på nästa medlemsträff (dit även övriga nyfikna är välkomna!), det blir 15.4. En tisdag kväll (18.30) med det önskade ämnet: fodertillskott. Ni får gärna anmäla er redan nu och även skicka frågor/funderingar: tina.danielsson@landsbygd.ax

Och så en tävling; FINN ETT FEL i bilden nedan och var med i utlottningen om ett medlemskap (30 euro!) Maila mig din teori inom denna vecka (sista datum 16.3) så kanske det är du som vinner! tina.danielsson@landsbygd.ax

 

Hästars täckesval

Spännande ny studie som görs i Norge, läs mer här, man låter alltså hästarna välja själva när de vill ha täcke och inte! Perfekt ju 🙂 Ska bli spännande att höra om slutresultatet!

Mäta stress i gödseln?

ATL skriver om en sydafrikansk studie där man mätt stressnivå i hästens gödsel, kan komma att bli ett alternativ till puls och blodprov.

Läs mer här

Rollkur förbjuds i Schweiz

Såhär skriver ATL:

Bland en rad ändringar i Schweiz djurskyddslag som trädde i kraft vid årsskiftet finns ett förbud mot rollkur i både tränings- och tävlingssammanhang.

Rollkur, även kallat hyperflexion, innebär att ryttaren med hjälp av tyglarna håller hästens huvud så djupt böjt att mulen mer eller mindre rör bringan. Metoden används framför allt inom dressyr.

Läs hela artikeln här 

Ny metod för stressmätning

Enligt en ny studie fån Spanien kan man mäta om hästen är stressad eller inte med hjälp av IR-kamera på ögonen. Betydligt snabbare och enklare än salivprov och pulsmätningar.

De testade detta på 173 Spanska tävlingshästar före, under och efter tävling och resultaten korrelerade med hjärtfrekvensen, vilka båda kan ha påverkats av stress. Hjärtfrekvensen var högre hos hästar som rest långt och tränats mer, men detta syntes inte med ögontemperaturmätningen. Där syntes istället mer interna faktorer som ålder och släktskap. Man såg en koppling mellan ögontemperaturen och hur bra det gick för hästen i tävlingen. Högre temperatur och då även eventuellt högre stressnivå gav sämre resultat. När man jämförde ögontemperatur  mellan raser fick Anglo-Araberna högst temperaturer, ett ytterligare tecken på att det kan ligga något i detta. Man behöver förstås kolla mer på detta innan något är säkerställt. 

Källa: the Horse

 

Hästar lär av varandra

Här står det om en ny studie som visar bl.a. hur rangen påverkar hästars inlärningsförmåga av varandra