Kategoriarkiv: Aktuellt

Försök med utfodringsautomat för feta ponnysar

Knubbiga ponnysar må vara söta men de kan lätt bli riktigt sjuka. De kan få EMS och fång framförallt. Att sköta utfodringen korrekt och motionera dem är a och o för att undvika detta. Att motionera en liten ponny kan dock vara lite lurigt, speciellt om den är för liten att ridas. I en ny australiensisk studie testade man därför ett ”dynamiskt utfodrings system” med (bara) 8 ponnysar av olika raser med hullpoäng över 5 (på en 9-gradig skala). De fick bara lucernhö (2% av kroppsvikten – ideal!) och mineraler. I studien gick hästarna i individuella paddocks med en utfodringsautomat i vardera under 3 månader. Utfodringsautomaten hade två dörrar som hölls upp 5 min åt gången, så de kom  åt maten men de var tvungna att byta sida för att kunna fortsätta äta. För att komma till den andra dörren måste de gå runt ett staket. Fodret var tillgängligt/ automaten var igång 2 x 2 timmar per dag.

Se bild b:

An external file that holds a picture, illustration, etc.
Object name is JVIM-30-1732-g001.jpg

Ponnysarna hade gps på sig så försöksledarna kunde mäta hur mycket de rörde sig. De mätte också vikt, hull, ”crusty neck score” (poäng över hur feta nackar/halsar de hade) och insulinkänsligheten. När de hade igång automaten gick de ungefär 2 timmar per dag, detta var 3,7 gånger mer än utan automaten i snitt. Hull och fett% sänktes också under försöket. De fick ingen påverkan på insulinresistensen när de såg på alla 8 ponnys, men 3 av ponnysarna var inte lika motiverade som de andra att röra sig för att få mat och när forskarna tog bort dessa hästars värden och såg då en effekt på insulinresistensen. Hästarna vart mer och mer villiga att gå runt, eventuellt kan detta bero på att deras form vart bättre.

Summerat – ja, lågintensiv motion/träning är bra för att sänka fett% och öka insulinkänsligheten (detta har visats även i andra studier) på ponnysar. I denna studie gick de mellan 3 och 4 timmar per dag, vilket kan vara svårt att få till genom ridning/körning/ledda promenader. För många individer kan mat vara belöning nog för att få denna effekt med hjälp av att automatiskt system, men inte för alla. Notera också att hästarna inte gick tillsammans vilket ju inte är optimalt för hästarnas välfärd, man kan dock väga det mot att daglig motion (naturligt betesbeteende) också är av yttersta vikt också för hästarnas välfärd.

6 veckor efter studien var klar hade fått tillbaka hullet de förlorat tyvärr. Så man måste fortsätta använda automatsystemet, men det finns ingen långsiktig studie på hur det funkar i längden.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5032883/

Idéer!?

Jag vill gärna höra från er vad ni är intresserade av! Jag har iallafall två idéer på g  nu tänkte om vi skulle ses något och gå igenom några foderanalyser så ni lär er tolka dem.

Sen diskuterar jag och Jocke (växtodlingsrådgivaren här) att kanske ha en fältvandring i hästvallar + uppföljning där vi tittar på analyserna och diskuterar intressanta aspekter av skördetidpunkt, gödsling etc. Detta tänker vi då nästa höst.

Hur låter det och finns något mer ni skulle vilja att vi gör? Allt som berör hästens utfodring och naturliga beteende (beten, stallar, mental hälsa etc) hjälper vi gärna till med!

Ps! Håll utkik i tidningen Landsbygdens Folk där jag skrivit en artikel om hästens tarmflora Ds.

Mvh

Tina

Träning i kallt väder

Oj oj i morse märktes det att det redan hunnit bli oktober! Med minusgrader i antågande och kortare dagar så kan det bli en liten utmaning med ridningen. Iskall blåst, torr luft, isande regn och så snön förstås ställer till det. Du kan ju inte kontrollera vädret men om du planerar lite så kan dom kalla månaderna bli trygga och produktiva ändå. Det mesta för ryttaren handlar om att hålla värmen och undvika köldskador. För hästen är relativt välanpassad att klara kyla. Problem kan dock uppstå när du vill att hästen ska arbeta hårt under vinterförhållandena. Jag ska i detta inlägg försöka förklara hur ridning (eller annan träning förstås) i kyla påverkar hästen och vad du kan göra för att hålla hästen frisk och presterande.

Som vid alla andra skötsel- och träningsförändringar behöver hästen tid att anpassa sig till kylan. Hästen gör inte lika omfattande fysiologiska anpassningar när det blir kallt som när det blir varmt, men det är ändå viktigt att ge den ca 2 veckor att vänja sig om temperaturen hastigt sjunkit. Det är också viktigt att inse att hästen kanske inte helt kan ändra sig, jag menar alltså att du som rider/tränar hästen kanske behöver anpassa träningsrutinerna till viss del.

Musklerna

Kallt väder, speciellt riktigt kallt väder, sänker temperaturen i musklerna. Flertalet studier på människor har visat att sänkning i muskeltemperatur kan sänka prestationsförmågan avsevärt av flera olika skäl. T ex så kan inte musklerna dra ihop sig lika fort när de är kalla. Nerverna signalerar också långsammare. Blodflödet minskar (det varma blodet blir koncentrerat till de inre organen). Dessutom är kalla muskler stelare rent biomekaniskt än varma. Alla dessa fakotrer bidrar till att sänka prestationen hos människor. Man har uppskattat att muskelprestationen ändrar 2-5% för varje grad temperaturen sjunker i muskeln. Människor behöver promenera raskt i 20 minuter innan musklerna var tillräckligt varma för att kunna prestera normalt. Liknande studier är inte gjorda på häst, men det är rimligt att tro att det funkar någorlunda lika för dem.

En annan effekt som kyla har på musklerna är hur de samarbetar. Varje gång en muskel drar ihop sig så spänns även antagonisten för att möjliggöra finmotorik. När musklerna är kalla behöver antagonistmusklerna aktiveras mer, vilket minskar rörligheten lite och kan förändra hur hästen rör sig.

I en studie (på människor igen) testade man att stå i kallt vatten till knähöjd och sedan hoppa – rörelsemönstret ändrades av detta. Stötdämpningen vart sämre. Om detta gäller även för hoppande hästar, vilket verkar troligt, kan det vara en orsak till att dåligt uppvärmda (hopp)hästar lättare skadar sig.

Leder

Temperaturen påverkar även lederna. Kylan ökar viskositeten på ledvätskan och lederna känns då stelare. Så lederna behöver, liksom musklerna, också värmas upp.

Hjärt- och kärlsystem

När det är varmt ute så är det viktigt att hålla ett bra blodflöde ut till alla muskler och till huden så värme kan avges. När det är kallt så sker istället vasokontriktion i huden så mer blod kommer till den arbetande muskeln. Av denna orsak så kan hästar ofta träna med lägre puls i kallare temperatur än i hetta. Så här är ju kylan en fördel. Men notera att mindre blod till huden kan öka risken för kylskada, speciellt om det blåser på kallt. Som tur är så är vuxna hästar toleranta mot köldskador, det är värre för ryttaren! För att du ska undvika frostskada är det viktigt att få blod ut i fingrar och tår med några minuters intervaller. Dessutom minskar risken för skada desto mer vältränad du är!

Lungor

Hos både människor och hästar kan träning i kyla leda till köld-astma. Man får svårt att andas, man hostar och prestationen sjunker förstås. Forskarna tror att hästarnas övre luftvägar inte hinner med att värma och fukta upp luften innan den kommer ner djupare i de mer känsliga delarna av luftvägarna. Att träna medans man andas in kall luft kan orsaka inflammation och ökat luftmotstånd vid inandning direkt och kan ligga kvar upp till 48 timmar efter passet. Fortsätter man träna i kylan kan hästen få en kronisk låggradig inflammation. Jag vet tyvärr inte vilka grader och hur mycket man måste rida för att det ska bli kroniskt, antar det är individuellt, men att rida i ridhus så ofta man kan är väl att rekommendera!

Varm och torr

Som mamma alltid sa så är det viktigt med lager på lager för att hålla sig varm och torr på vintern. Det samma gäller faktiskt för din häst!  Att klippa och täcka har som mål att hålla hästen varm samtidigt som pälsen ska kunna torka snabbt efter träningen. Ett sätt kan vara att använda ett träningstäcke eller ett som bara täcker rumpan under uppvärmning och nedvarvning. Detta värmer de stora höft- och rumpmusklerna och bidrar till att hela hästen blir varmare. Utöver att man använder täcke så behöver inte vinteruppvärmningen skilja sig så mycket från sommaruppvärmningen. Fem minuter skritt, trav, galopp vardera innan man börjar jobba ordentligt. Och när du ridit klart är det bra med ett ylletäcke som värmer men låter fukten avdunsta. Och oavsett vad som måste hästen vara helt torr innan du sätter ut han i hagen igen.

 

Luften

Om du kan välja mellan att rida inne eller ute så fundera på din egna komfort liksom hästens. Luftkvaliteten skiljer mycket inne och ute. Inne är det varmare och fuktigare – det kan vara bra för vissa luftvägsproblem. Men sådan luft är mer troligt att innehålla mögel och svampsporer som kan irritera lungorna. Damm kan också vara ett problem om det är dålig ventilation i ridhuset och om man inte vattnar där.

Bra ventilation är också superviktigt i stallet, speciellt på vintern då hästarna säkert är inne mer. Släpp ut hästarna medans du mockar! Och finns det kondens, svartmögel eller du känner lukten av ammoniak/känner att luften är ”tung” så behöver du nog se över ventilationen. Är köra korsdrag och vädra kan väl visst funka som en quick-fix, men man bör ju ha räknat på sin ventilation. Det är ofta lite så och så med det i gamla stall/ombyggda stall.

 

Säkerheten

Det är ju inte bara temperaturen som kan ställa till det, det blir ju också mörkare och halt. Kom ihåg att ha massa reflexer och lysen när du rider ut! Både på dig och hästen. Ni får gärna se ut som en jäkla julgran!! Haha 🙂

Djupsnö, gömd is, fryst lera kan orsaka skador. Se över hästens vinterskor – och dina med! Det är inte kul att missa en ritt men känns det för riskabelt, skit i det!

 

Summering

Kylan utmanar lite extra, men med lite tanke bakom så ska det nog gå bra. Kan du rida vintern igenom är det ju toppen för din häst! Värm upp ordentligt, håll er varma och torra, se över ventilationen – och tänk på säkerheten!

Bildresultat för vinter ridning

Med inspiration från The Horse.

Tillbaka en kort sväng

Hej!

Såhär i slutet av föräldraledigheten så delar sambon och jag på att vara hemma med lillen, så nu jobbar jag måndagar och tisdagar sep-okt. Hör av dig om du vill att jag ska:

  • hjälpa dig med foderanalyser
  • räkna foderstat åt din häst
  • göra en kolik-/fångpreventionsplan med dig
  • komma till ditt stall och göra en stallmiljöanalys
  • komma ut till ditt stall och föreläsa/hålla workshop

Du når mig på tel: 329 680 eller mailen: tina.danielsson@landsbygd.ax

Mvh

Tina

jagtillbaka

Att täcka eller inte täcka?

Under de kyligare månaderna från senhösten till tidig vår, är aktiviteten i allmänhet långsammare hos häst och ryttare – skall man täcka hästen då?
I regel tittar man efter två viktiga aspekter – hästens päls och omgivningstemperaturen.

Här kommer några punkter kring täckning:

  • Hästar är medfödda med förmågan att motstå kyla och vind.
    Trots detta behöver hästen naturligt skydd i hagen (träd eller dyl.) alternativt ett vindskydd.
  • Fodret skall vara lämpligt för säsongen, se igenom utfodringen av din häst.
  • Täcken har en tendens att komprimera hästens pälslager, vilket kan ge en negativ effekt på pälsens isolerande egenskaper.
  • Hästar som inte lever i extremt kalla miljöer (kallare än -12⁰C) klarar sig bra utan täcke, om hästen är installad under de kallaste perioderna.
  • Kroppsvärmen kommer genom magaktivitet – ge hästen tillräckligt med grovfoder!
  • Fördelen med att täcka är att pälsen hålls kort, tränade hästar kan behöva klippas under vintern för att minska svettningar och minska torktiden. Vid användning av täcke blir pälsen kortare och på så vis optimalare för de förhållandena.
    När man flyttar hästen från ett varmt klimat till ett svalare, kan man hjälpa hästen acklimatisera sig med hjälp av täcke.

Och här är lite tips..

  • Se till att hästen är ren och torr innan den täckas
  • Använd rätt täcke vid rätt väderlek och se till att de andas!
    Cirka +4⁰C, tunt täcke och -23⁰C, ett tjockare täcke
  • Tvätta täckena regelbundet

    Alla hästar är olika, man väljer själv om man vill t ex klippa hästen eller inte, så detta är bara generellt sätt beskrivet.
    Man måste själv se vad som är bäst för sin egen häst 

//Praktikant-Jenny

Bild från: lycklighast.wordpress.com

Föreläsning!

Utfodring och träning av unga hästar – påverkan på hälsa och prestation

LöR 21 november  

Sara Ringmark från SLU kommer hit och föreläser, några punkter från agendan:                                             

  • Hur olika utfodringsstrategier påverkar hälsa, tillväxt och prestation
  •  Minskad träningsmängd till unga travhästar
  • Hull, påverkar både hästens hälsa och prestation
  •  Utfodring med enbart vallfoder, vad ska man tänka på?

Tid: 14:00-16:30
Plats: Travbanan
Anmälning: Senast torsdag 12.11, tina.danielsson@landsbygd.ax
Pris: 10€ betalas på plats – fika ingår!


sara_ringmark_med_hast

Mögeltillväxt i hö under lagring

Många hästägare köper hö inför hösten och vintern som är av bra hygienisk kvalitet men som under vintern sedan visar sig vara mögligt. Forskare vid JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) har i en studie dokumenterat hur detta kan gå till.

Konserveringen av hö bygger på att vattenhalten och vattenaktiviteten i höet är så lågt att ingen mikrobiell tillväxt kan ske. Ett riktvärde vid torkning av hö är att vattenhalten inte skall överstiga 15 % (dvs. 85 % ts i foderanalysen). För att vara ännu säkrare på den mikrobiella tillväxten inte skall kunde man även se på vattenaktiviteten, som skall vara under 0,7, som beskriver hur lättillgängligt vattnet är. Men det är inget man mäter i vanliga fall.

Höet är hygroskopiskt, vilket betyder att fuktigheten i höet påverkas av omgivningens vatteninnehåll. Om höet utsätts för hög luftfuktighet, kommer det att få en förhöjd vattenhalt. Många höpartier har en låg vattenaktivitet under den närmsta tiden efter torkningsprocessen, d.v.s. under sommaren. Risken är stor att höet uppfuktas senare, eftersom luftfuktigheten ökar på hösten. Dessutom kan höet utsättas för kondensvatten vid temperaturväxlingar.

Slutsaten är att höpartier måste skyddas mot uppfuktning och detta ska ske så tidigt som möjligt, innan hösten! Ett vanligt sätt att göra detta är att täcka höet med halm.

Läs hela rapporten: http://www.jti.se/uploads/jti/R-363.pdf

//Praktikant-Jenny 🙂

Dags för foderanalyser igen!

Sådär då börjar skördarna vara tagna va och så småningom är det dags att ta foderanalys så du vet vad du utfodrar din häst. A & O för dig som hästägare! Och nej det räcker inte att bara ha en analys, du behöver också veta vad sifforna betyder och vad du ska göra med dem. Här kommer vi in i bilden! Vi kan hjälpa dig med allt från att ta foderprovet, tolka analysen och räkna ut hur du ska komplettera fodret för just din häst!

Här är några av våra tjänster inom området:

Foderanalys – rådgivaren kommer ut till gården och tar ett representativt prov på grovfodret med en provtagningsborr, sköter postandet till labbet samt ger kommentarer på den färdiga analysen. I analysen väljer du vad du vill att ska analysera utöver näringeinnehållet, vi rekommenderar mineralanalys samt analys av ensileringskvaliteten (om inplastade foder).  Pris: Laboratoriets priser (se nedan) + 8,5 €/prov 17€ besöksavgift

Foderstat – för en häst eller flera liknande och ett grovfoder. Få en balanserad foderstat baserad på ditt grovfoder utan onödiga tillsatser. Pris: 30 €/foderstat (Halva priset för medlemmar i Ålands Hästsportförening under 2105!)

Stora foderpaketet – hjälp att ta foderanalys, ett inledande besök med hullbedömning m.m., foderstat, uppföljningsbesök och ev. korrigering av foderstaten. För dig som verkligen vill ha koll på att det blir rätt med utfodringen. Pris: 200 € Kostnad för foderanalyser tillkommer enligt laboratoriets taxa

Labbets nuvarande priser:

Höpaket: 30 € + moms

Ensilagepaket: 32 € + moms

Vidare ensilagepaket: 52 € + moms

Litet mineralpaket: 18 € + moms

Mineralpaket: 22 € + moms

Mineral- och spårämnespaket: 50 € + moms

+ porto 15€ per sändning

 

Det är bara att höra av sig, maila mig: tina.danielsson@landsbygd.ax , lämna en kommentar här, eller ring på 329680.

hästhöfoderprov

Kalkning av beten

Nu är det vår och det börjar växa på betena! Vi vill förstås ha så friska och fina beten som möjligt. Vissa hästbeten kan må gott av kalkning. Om ditt bete behöver kalkas eller ej avgörs av pH i jorden, sura jordar behöver ofta kalkas. De kanske inte behöver gödslas, men kalkas. Jord pH ska ligga någonstans mellan 5,8 och 7. Är pHt fel kan många näringsämnen i jorden inte nyttjas av betesväxterna. Övergödsling kan surgöra jorden utöver att vara slöseri på resurser och vara dåligt för miljön.

Jordbrukskalk görs av naturlig kalksten och består primärt av kalcium och magnesium. Kalsktenen är fint mald så den lätt kan reagera med jorden och då höja pHt. Ju finare desto snabbare. Men det gör att det blir väldigt dammigt, så många gånger säljs kalken som piller eller i pelleterad eller granulerad form. Då är det ofta tillsatt en bärare, t ex lera, för att göra det lättare att sprida kalken.

Obs! Jordbrukskalk är inte samma som kemisk kalk som fräter!

Kalkning

– ökar effektiviteten av gödsel

– ökar aktiviteten på jordbakterierna så värdefulla näringsämnen så som kväve, fosfor och svavel frigörs

– bidrar med kalcium och magnesium till marken

Hur mycket kalk/gödsling du ska lägga ut beror på jordprov du tagit. Prata gärna med en växtodlingsrådgivare (t ex Joachim Regårdh hos oss) för att göra rätt för just dina beten! Du behöver också applicera det vid rätt tillfälle, gärna innan regn.

Det här är bara en av sakerna man kan göra för sina beten på våren, vad står på din agenda i vår?

Horse_field_web1

Bevis för att EMS inte bara gäller feta hästar

Äntligen får jag läsa en studie som bekräftar det jag tänkt länge nu: Att det är som med oss människor att vi kan ha störd  metabolism, metabolt syndrom även om vi inte är feta. Det finns teorier på att feta människor t o m hanterar syndromet bättre än de smala, de avsätter överskottssockret i fettlager, som det är tänkt.

Nåja tillbaka till hästarna! Man har testat insulinkänsligheten hos olika hästar, tjocka som smala, och ser att vissa raser (sådana som är anpassade till magra beten t ex andalusier, ponnier) använder mycket mer insulin för att göra sig av med glukoset efter en utfodring. Dvs de löper större risk och hade också större andel insulinresistens. Det var inte kopplat till hullet. Övervikt kan vara ett tecken på EMS men är inte nödvändigt för att din häst ska vara sjuk eller är på risk att bli.

Slutsats: vissa raser är det extra viktigt att utfodra naturligt även om de ser bra ut i hullet, de löper högre risk för metabolt syndrom.

Säkrast är ju att alltid utfodra alla hästar så naturligt som möjligt 😉 Så slipper vi se ”crusty necks” som denna…