Försök med utfodringsautomat för feta ponnysar

Knubbiga ponnysar må vara söta men de kan lätt bli riktigt sjuka. De kan få EMS och fång framförallt. Att sköta utfodringen korrekt och motionera dem är a och o för att undvika detta. Att motionera en liten ponny kan dock vara lite lurigt, speciellt om den är för liten att ridas. I en ny australiensisk studie testade man därför ett ”dynamiskt utfodrings system” med (bara) 8 ponnysar av olika raser med hullpoäng över 5 (på en 9-gradig skala). De fick bara lucernhö (2% av kroppsvikten – ideal!) och mineraler. I studien gick hästarna i individuella paddocks med en utfodringsautomat i vardera under 3 månader. Utfodringsautomaten hade två dörrar som hölls upp 5 min åt gången, så de kom  åt maten men de var tvungna att byta sida för att kunna fortsätta äta. För att komma till den andra dörren måste de gå runt ett staket. Fodret var tillgängligt/ automaten var igång 2 x 2 timmar per dag.

Se bild b:

Ponnysarna hade gps på sig så försöksledarna kunde mäta hur mycket de rörde sig. De mätte också vikt, hull, ”crusty neck score” (poäng över hur feta nackar/halsar de hade) och insulinkänsligheten. När de hade igång automaten gick de ungefär 2 timmar per dag, detta var 3,7 gånger mer än utan automaten i snitt. Hull och fett% sänktes också under försöket. De fick ingen påverkan på insulinresistensen när de såg på alla 8 ponnys, men 3 av ponnysarna var inte lika motiverade som de andra att röra sig för att få mat och när forskarna tog bort dessa hästars värden och såg då en effekt på insulinresistensen. Hästarna vart mer och mer villiga att gå runt, eventuellt kan detta bero på att deras form vart bättre.

Summerat – ja, lågintensiv motion/träning är bra för att sänka fett% och öka insulinkänsligheten (detta har visats även i andra studier) på ponnysar. I denna studie gick de mellan 3 och 4 timmar per dag, vilket kan vara svårt att få till genom ridning/körning/ledda promenader. För många individer kan mat vara belöning nog för att få denna effekt med hjälp av att automatiskt system, men inte för alla. Notera också att hästarna inte gick tillsammans vilket ju inte är optimalt för hästarnas välfärd, man kan dock väga det mot att daglig motion (naturligt betesbeteende) också är av yttersta vikt också för hästarnas välfärd.

6 veckor efter studien var klar hade fått tillbaka hullet de förlorat tyvärr. Så man måste fortsätta använda automatsystemet, men det finns ingen långsiktig studie på hur det funkar i längden.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5032883/

Utfodringen efter fång

En häst som drabbats av fång och som gått att rädda är ändå oftast inte helt återställd direkt utan behöver läka och vila ordentligt. Det är också vara bra att fundera på hur man utfodrar hästen efter en fångepisod. Det är viktigt att veta varför hästen fick fång. Vad det pga metabola eller endokrina (hormonella) orsaker? Berodde det på ett plötsligt överintag av kolhydrater eller någon mekanisk skada? Eller kom fången efter ett förgiftningstillstånd? De tre sistnämnda skälen har ju låg risk att ske igen, otur/tillfälligheter. Men är det metabola eller endokrina skäl bakom behöver hästen behandlas därefter livet ut och här får utfodringen stor betydelse!

Detta är viktigt att tänka på:

• överutfodra inte! Kanske t o m hästen behöver minska i hull, lägg gärna upp en plan för detta.
• ha koll på socker och stärkelse – hur såg det ut i grovfodret och i den totala foderstaten ut när hästen blev sjuk? Undvik att hamna där igen!
• hö innehåller i princip alltid mer socker än ensilerat foder (där sockret äts upp av mjölksyrebakterierna i konserveringsprocessen) så överväg gärna att byta om du har möjligt
• skit i spannmålet och andra koncentrat om det går – gå så nära ren grovfoder foderstat du kan.  (Nästan)  alla hästar kan klara sig på bara grovfoder + mineraler bara det är rätt grovfoder!

Mvh

Tina

(med inspiration från theHorse.com)

 

Klöver

Då vi har i brist på protein i de allra flesta grovfoderanalyser för häst som jag ser pratar jag ofta om att använda vallfröblandningar med klöver i. Klöver är en proteinrik baljväxt, liksom lusern. Mycket bra för markerna och hästarna gillar det. Men många är lite rädda för klövern, tror det orsakar fång och kolik…

Om vi börjar med fång så nej, klöver är ingen riskfaktor för fång. Förr trodde man det var mycket protein som orsakade det, men idag vet vi att ekvint metabolt syndrom (EMS) och mycket socker (och/eller stärkelse) i fodret är mer troligt det som ligger bakom. Rädslan kan också komma ifrån att vitklövern brukar blomma då det är mycket socker i gräset, men då är det ju sockret och inte klövern som gör det + att hästen antagligen är lite känslig (EMS). Klöver innehåller generellt mindre eller lika mycket socker + stärkelse som en ren gräsvall eller lusern (enl Norfors fodertabeller). Klöver innehåller mindre fiber än många gräsarter och lusern dock.

Vad gäller kolik är det iallafall inget man brukar prata om i samband med de vanliga klöverarterna (röd- och vit) här i Norden. Alsikeklövern är ju däremot giftig för hästar. Kor kan få kolik om de får mycket klöver och inte hunnit vänja sig vid det. Antar det kan vara lika för häst, dvs att det är en fråga om dos och tillvänjning. Det är en vanlig utfodringsmiss att hästägaren byter parti eller typ av grovfoder för snabbt och det är alltid en risk för grovtarmsjäsare och idisslare då deras bakterieflora i mag- och tarmkanal inte hinner anpassa sig.  MEN det har gjorts en del studier på lusern i USA och Kanada där man odlar och ger det rätt mycket till häst. Och där rekommenderas att inte ge mer än 50% av grovfodret som lusern. Ges mer ökar risken för enteroliter som kan orsaka kolik. Kanske kan detta även gälla klöver. Det är nog ovanligt med vallfoder som ligger på över 50% baljväxter till häst, men kanske en bra riktlinje att ha bakom örat ändå.

Vad kan jag mer säga om kolik? Ja grovfodret bör ju inte vara mögligt, här kan ju klöver vara lite lurigare att få torrt till hö och därmed mögla lättare. Hästen måste också få tillräckligt med grovfoder och fiber för att  må bra och inte få kolik. Mycket klöver ger lägre fiberinnehåll än motsvarande ren gräsvall (kolla NDF i din foderanalys!). Men om hästen är känslig för kolik kanske man bör undvika jättegrovt grovfoder (sent skördat, låg smältbarhet), sådana foder är dock (enligt de analyser jag brukar se) rätt ovanliga. Och här igen minskas risken om man gör en försiktig övergång mellan fodren, och att hästen dricker ordentligt.

Så en summering:

Det viktigaste är att

• veta vad för arter grovfodret innehåller (fråga när du köper),
• analysera ditt foder så man vet näringsinnehållet (torrsubstans, fiber och socker!)
• och sedan byta mellan de olika partierna på ett klokt sätt så hästens tarm hänger med. Planera i förväg!

Du bör också alltid

• räkna på kg ts så hästen inte plötsligt får för lite grovfoder/fiber när du byter mellan olika våta partier!
• vara noga med att inte ge skämt och mögligt foder till din häst.

Hör av dig om det är något du undrar! tina.danielsson@landsbygd.ax

Träff om feta hästar

Du missar väl inte nästa ProHäst-träff? Den är 12/11 kl 18.30 i mötesrummet på Prakticum vid Landsbygdscentrum.

Då pratar vi feta hästar, varför? Vilka risker medför det? Och inte minst: vad kan jag göra åt det?

Vi jobbar aktivt i workshops-format och diskuterar mycket med varandra och till slut kommer alla deltagare åka hem med en åtgärdsplan! Och du får det avgiftsfritt!

Anmäl dig senast 5/11, men helst redan nu förstås! Du mailar tina.danielsson@landsbygd.ax

 

Att introducera hästar till vårbete

Den långa vintern kan man nog säga att är över nu, även om det var minusgrader imorse igen :(… Här ska ni få några saker att fundera över innan ni släpper era hästar på frodiga växande beten!:

Under vintern håller man ofta hästarna i speciella hagar eller paddocks för att spara på sommarbetena. I senaste medlemsbrevet skrev jag om hur man håller sina vinterhagar fina! Har man hästarna på sommarbetena på vintern blir de lätt förstörda, hästarna river ofta upp gräset med rötterna och trampar sönder.

Men nu börjar det ju bli grönt igen! Gräset behöver två-tre veckor på sig att utveckla en tillräcklig längd på stammen för att kunna klara växtperioden. Låt inte hästarna komma ut före detta är gjort! Släpp alltså hästarna först när gräset är 10-15 cm högt för att få ett så fint bete som möjligt så länge som möjligt.

Det kan uppstå problem i samband med betessläppet:

– Hästarna kommer leta foder på betet och betet kommer kunna ge dem det de behöver, det svåra kan vara att kontrollera hur mycket de verkligen får i sig

– Hästarnas matsmältning är inte van med friskt bete så det kan bli stora problem i och med detta

Hästens matsmältning anpassar sig inte lätt till snabba förändringar. Kolik eller fång kan uppstå. Det är samma sak som om du slänger åt din häst en säck med äpplen eller morötter mittiallt utan att hästen är van vid det.

En bra metod att vänja hästen gradvis vid vårbetet ser ut såhär:

1. Släpp hästen 15 min per dag ett par dagar

2. Öka med 10 min varje dag tills hästen är ute 3-4 timmar

3. Behåll den tiden på bete under 2 veckor

4. Nu kan du släppa hästen fullt ut på betet!

Detta underlättar hästens matsmältningssystem att anpassa sig till det nya fodret och motverkar att hästen blir sjuk av betet!

Vill du ha mer tips kring beten och hur du gör bäst med just dina beten rekommenderar jag att vi gör en betesplan ihop! Vi går igenom hur länge din hästar kan gå i samma fålla och hur du roterar fållorna mest optimalt. Vi går också igenom hur du kan motverka parasitangrepp!

Betesplan – Inledande besök innan betesperioden och två uppföljningsbesök under. Vi diskuterar hur man bäst gör med dina beten. Parasitprofylaxplan ingår.
188 €
ProHäst-medlemmar: 150 €

 

Equint metabolt syndrom

Lyssnade just på en föreläsning med Sanna Truelsen Lindåse, en veterinär doktorand i Sverige som forskar på EMS:

Bortsett från övervikten, insulinresistensen och fången så kan även förhöjda triglycerider, förhöjt arteriellt blodtryck, förändrad brunstcykel och systemiska inflammationsmarkörer vara tecken på att hästen har EMS.

Hon berättade om några studier på hur vanligt det är med fetma. Enligt dessa få studier har 45-51 % av hästarna överhull eller fetma! (BCS >7). Och i en studie lät man ägarna hullbedöma och jämförde efteråt med veterinärens hullbedömning och såg att 37 % av ägarna hade underskattat sin hästs hull! Det är också viktigt att inte bara kolla BCS utan även typiska fettdepåer: nacke, bakom bogbladet, svansroten, skapet/juvret.  När vi pratar hull och EMS är det viktigt att tänka på det som även gäller oss människor ATT ALLA FETA HAR INTE METABOLT SYNDROM OCH ALLA MED METABOLT SYNDROM ÄR INTE FETA!

Hon berättade om hur hästarnas bukspottkörtel tål med insulin än vår, det är intressant i sig för vidare forskning på bl a människans hälsa, men betyder också att det inte är lika lätt att diagnosticera det metabola syndromet på häst. Blodsockret blir alltså inte lika förhöjt på hästar som människor, så tar man ett fastblodprov kan man egentligen bara fälla, inte fria, att hästen har EMS.

Den stora konsekvensen av insulinresistens är FÅNG. Hon berättade om diverse studier som tyder på detta.

Behandling? Det finns inga mediciner utan man måste ta till:

– Fysisk aktivitet för att höja insulinkänsligheten, går dock inte om hästen redan har fång.

– Foderrestriktioner – hon menade att man kan gå ner ända till 70-75 % av energibehovet, men  absolut inte lägre! Så jag kanske varit lite feg med de feta hästar jag räknat åt… Börja inte experimentera själv med detta dock, iallafall inte utan att veta vad ni gör och med hjälp av ett bra foderstatsprogram, för när man gör sånahär restriktioner är det viktigt att ha koll på att hästen fortfarande får tillräckligt av alla andra näringsämnen. Vissa hästar är svåra att få ner, de kan ha sk ”weight loss resistance”, då gäller det bara att kämpa på, träna mer, bygga muskler och få igång metabolismen.

– Sänka insulinresponsen: sänka sockerhalten alltså: inget bete, inget kraftfoder och godis och så lågt sockerinnehåll som möjligt i grovfodret! Man rekommenderar < 100 g WSC/kg ts i grovfoder, men man har sett att IR-hästar får stor reaktion på så lite som 40 g! Högst antagligen behöver man även se på vad för socker det innehåller. Ett problem idag är att foderfirmorna och foderanalysföretagen använder NIR metoden och den är inte helt tillförlitlig tyvärr, så där  lobbas det på 🙂 Men ett NIR-resultat är nog bättre än inget alls.

Hur sänker man sockret i grovfodret?

– Blötläggning, det är dock en långt ifrån optimal metod. Vad händer med hygieniska kvaliteten om man har det i blöt så länge som behövs för att laka ut sockret? Och övriga näringsämnen?

– Den enklaste sätter tycker jag är att ge ensilerat foder istället för hö, sockret är mer utspätt i ensilaget PLUS att i själva ensileringsprocessen går det åt socker. Så generellt kan man säga att ensilage innehåller hälften så mycket socker som hö.

Andra råd:

– Läng ättiden för att minska insulintopparna, utfodra fler gånger och använd finmaskiga nät! 

 

Jag som utfodringsrådgivare summerar såhär:
HULLBEDÖM DIN HÄST REGELBUNDET (låt helst någon utomstående göra det)

ANALYSERA ALLTID DITT FODER (av många skäl, men sockret är en stor anledning)

RÄKNA ALLTID FODERSTAT (av många skäl men ffa för att förebygga övervikt och insulinresistens)

BYT GÄRNA TILL ENSILAGE OM MÖJLIGHET FINNS (sänkt socker)

TESTA ÄNDRA UTFODRINGSRUTINER (flera gånger, finsmaskiga nät etc. nästan alla hästar gynnas av det)

TRÄNA DIN HÄST TILLRÄCKLIGT (höj/bevara insulinkänsligheten)

–> –> –> FÖREBYGG FÅNG! 

Förebygg EMS!

Har just sett en filmad föreläsning om EMS, Equine Metabolic Syndrome alltså.

Definitionen av EMS är:

– Fetma

– Insulinresistens

och

– ökad risk för fång

 

Alla feta hästar har inte EMS, men fett är ett organ. Och fettet producerar inflammatoriska cytokiner. Så det blir som en ond cirkel, ökad fettväv ökar inflammationen och insulin resistensen. Inflammationen i sig ökar också insulin resistensen. Och inflammation och insulin resistens leder till fång.  I en rätt ny studie såg man att 90 % av hästarna som kom in till kliniken med fång hade en endokrin strörning och 2/3 av dom hade insulin resistens.

Man bör behandla ffa med viktminskning genom utfodring och motion så man ökar insulinkänsligheten.

Vad gäller diet så handlar det om att minska energin utan att ge för lite att tugga på. Man bör undvika socker och andra snabba kolhydrater så som spannmål. Analysera grovfodret så man inte ger ett grovfoder med mycket socker i! Ensilerat grovfoder innehåller mindre socker än torkat. Betestillgången bör begränsas till några timmar på kvällen bara.

Motion dagligen till alla levande varelser säger jag, men är hästen otränad och överviktig bör man börja försiktigt och trappa upp långsamt.

Vissa hästar svara inte på diet och motion och då kan medicin behövas. Det är dock väldigt omdiskuterat om de vanliga läkemedlen har effekt, metformin har dessutom troligen otrevliga bieffekter. Mycket forskning görs på tillskott. Man har sett att probiotika kan ha en liten effekt på insulinkänsligheten, så någon form av koppling mellan tarmens mikroflora och EMS finns. Frågan är som vanlgit om pris och effekt motsvarar varandra när vi pratar tillskott.

Tjejen som föreläste den här gången forskade själv om Reservatrol, ett ämne som också finns i rödvin. På människor och möss vet man att ämnet är antiinflammatoriskt och en antioxidant. Det påverkar fettvävens lipolys, insulinkänsligheten i musklerna ökar och inflammationen minskar då reservatrolet även påverkar lymfocyterna. Det verkar kunna vara lovande som läkemedel i framtiden enligt den studien de nyss avslutat.

Det viktigaste när vi pratar EMS är dock att vara proaktiv och inte reaktiv. Alltså förebygg EMS! Håll koll på din hästs hull, analysera ditt grovfoder och balansera din foderstat. Och motionera och träna din häst!