Försök med utfodringsautomat för feta ponnysar

Knubbiga ponnysar må vara söta men de kan lätt bli riktigt sjuka. De kan få EMS och fång framförallt. Att sköta utfodringen korrekt och motionera dem är a och o för att undvika detta. Att motionera en liten ponny kan dock vara lite lurigt, speciellt om den är för liten att ridas. I en ny australiensisk studie testade man därför ett ”dynamiskt utfodrings system” med (bara) 8 ponnysar av olika raser med hullpoäng över 5 (på en 9-gradig skala). De fick bara lucernhö (2% av kroppsvikten – ideal!) och mineraler. I studien gick hästarna i individuella paddocks med en utfodringsautomat i vardera under 3 månader. Utfodringsautomaten hade två dörrar som hölls upp 5 min åt gången, så de kom  åt maten men de var tvungna att byta sida för att kunna fortsätta äta. För att komma till den andra dörren måste de gå runt ett staket. Fodret var tillgängligt/ automaten var igång 2 x 2 timmar per dag.

Se bild b:

Ponnysarna hade gps på sig så försöksledarna kunde mäta hur mycket de rörde sig. De mätte också vikt, hull, ”crusty neck score” (poäng över hur feta nackar/halsar de hade) och insulinkänsligheten. När de hade igång automaten gick de ungefär 2 timmar per dag, detta var 3,7 gånger mer än utan automaten i snitt. Hull och fett% sänktes också under försöket. De fick ingen påverkan på insulinresistensen när de såg på alla 8 ponnys, men 3 av ponnysarna var inte lika motiverade som de andra att röra sig för att få mat och när forskarna tog bort dessa hästars värden och såg då en effekt på insulinresistensen. Hästarna vart mer och mer villiga att gå runt, eventuellt kan detta bero på att deras form vart bättre.

Summerat – ja, lågintensiv motion/träning är bra för att sänka fett% och öka insulinkänsligheten (detta har visats även i andra studier) på ponnysar. I denna studie gick de mellan 3 och 4 timmar per dag, vilket kan vara svårt att få till genom ridning/körning/ledda promenader. För många individer kan mat vara belöning nog för att få denna effekt med hjälp av att automatiskt system, men inte för alla. Notera också att hästarna inte gick tillsammans vilket ju inte är optimalt för hästarnas välfärd, man kan dock väga det mot att daglig motion (naturligt betesbeteende) också är av yttersta vikt också för hästarnas välfärd.

6 veckor efter studien var klar hade fått tillbaka hullet de förlorat tyvärr. Så man måste fortsätta använda automatsystemet, men det finns ingen långsiktig studie på hur det funkar i längden.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5032883/

Utfodringen efter fång

En häst som drabbats av fång och som gått att rädda är ändå oftast inte helt återställd direkt utan behöver läka och vila ordentligt. Det är också vara bra att fundera på hur man utfodrar hästen efter en fångepisod. Det är viktigt att veta varför hästen fick fång. Vad det pga metabola eller endokrina (hormonella) orsaker? Berodde det på ett plötsligt överintag av kolhydrater eller någon mekanisk skada? Eller kom fången efter ett förgiftningstillstånd? De tre sistnämnda skälen har ju låg risk att ske igen, otur/tillfälligheter. Men är det metabola eller endokrina skäl bakom behöver hästen behandlas därefter livet ut och här får utfodringen stor betydelse!

Detta är viktigt att tänka på:

• överutfodra inte! Kanske t o m hästen behöver minska i hull, lägg gärna upp en plan för detta.
• ha koll på socker och stärkelse – hur såg det ut i grovfodret och i den totala foderstaten ut när hästen blev sjuk? Undvik att hamna där igen!
• hö innehåller i princip alltid mer socker än ensilerat foder (där sockret äts upp av mjölksyrebakterierna i konserveringsprocessen) så överväg gärna att byta om du har möjligt
• skit i spannmålet och andra koncentrat om det går – gå så nära ren grovfoder foderstat du kan.  (Nästan)  alla hästar kan klara sig på bara grovfoder + mineraler bara det är rätt grovfoder!

Mvh

Tina

(med inspiration från theHorse.com)

 

Klöver

Då vi har i brist på protein i de allra flesta grovfoderanalyser för häst som jag ser pratar jag ofta om att använda vallfröblandningar med klöver i. Klöver är en proteinrik baljväxt, liksom lusern. Mycket bra för markerna och hästarna gillar det. Men många är lite rädda för klövern, tror det orsakar fång och kolik…

Om vi börjar med fång så nej, klöver är ingen riskfaktor för fång. Förr trodde man det var mycket protein som orsakade det, men idag vet vi att ekvint metabolt syndrom (EMS) och mycket socker (och/eller stärkelse) i fodret är mer troligt det som ligger bakom. Rädslan kan också komma ifrån att vitklövern brukar blomma då det är mycket socker i gräset, men då är det ju sockret och inte klövern som gör det + att hästen antagligen är lite känslig (EMS). Klöver innehåller generellt mindre eller lika mycket socker + stärkelse som en ren gräsvall eller lusern (enl Norfors fodertabeller). Klöver innehåller mindre fiber än många gräsarter och lusern dock.

Vad gäller kolik är det iallafall inget man brukar prata om i samband med de vanliga klöverarterna (röd- och vit) här i Norden. Alsikeklövern är ju däremot giftig för hästar. Kor kan få kolik om de får mycket klöver och inte hunnit vänja sig vid det. Antar det kan vara lika för häst, dvs att det är en fråga om dos och tillvänjning. Det är en vanlig utfodringsmiss att hästägaren byter parti eller typ av grovfoder för snabbt och det är alltid en risk för grovtarmsjäsare och idisslare då deras bakterieflora i mag- och tarmkanal inte hinner anpassa sig.  MEN det har gjorts en del studier på lusern i USA och Kanada där man odlar och ger det rätt mycket till häst. Och där rekommenderas att inte ge mer än 50% av grovfodret som lusern. Ges mer ökar risken för enteroliter som kan orsaka kolik. Kanske kan detta även gälla klöver. Det är nog ovanligt med vallfoder som ligger på över 50% baljväxter till häst, men kanske en bra riktlinje att ha bakom örat ändå.

Vad kan jag mer säga om kolik? Ja grovfodret bör ju inte vara mögligt, här kan ju klöver vara lite lurigare att få torrt till hö och därmed mögla lättare. Hästen måste också få tillräckligt med grovfoder och fiber för att  må bra och inte få kolik. Mycket klöver ger lägre fiberinnehåll än motsvarande ren gräsvall (kolla NDF i din foderanalys!). Men om hästen är känslig för kolik kanske man bör undvika jättegrovt grovfoder (sent skördat, låg smältbarhet), sådana foder är dock (enligt de analyser jag brukar se) rätt ovanliga. Och här igen minskas risken om man gör en försiktig övergång mellan fodren, och att hästen dricker ordentligt.

Så en summering:

Det viktigaste är att

• veta vad för arter grovfodret innehåller (fråga när du köper),
• analysera ditt foder så man vet näringsinnehållet (torrsubstans, fiber och socker!)
• och sedan byta mellan de olika partierna på ett klokt sätt så hästens tarm hänger med. Planera i förväg!

Du bör också alltid

• räkna på kg ts så hästen inte plötsligt får för lite grovfoder/fiber när du byter mellan olika våta partier!
• vara noga med att inte ge skämt och mögligt foder till din häst.

Hör av dig om det är något du undrar! tina.danielsson@landsbygd.ax

Metoder för att minska aggressioner vid utfodring

Vid utfordring av hästar i grupp, kan man öka avståndet mellan dem och ge dem mer tid att äta för att minska aggressioner mellan hästarna.

Vilda hästar är sällan aggressiva när de äter, detta beror på att de hästarna har stora öppna ytor och lång tid på sig. Våra hästar håller vi ofta i mindre utrymmen och med kortvarig utfodringstid.

I en studie fann man att aggressionerna kan begränsas under utfodringen genom att separera hästarna genom längre avstånd mellan utfodringspunkterna eller förlänga ättiden genom att använda sig av t ex. hönät. I studien studerade man 390 hästar i 50 olika stallmiljöer, som hade mellan 4 och 21 vuxna hästar var. På varje ställe fanns ett av sex olika typer av grupputfodringssystem.

• Utfodring direkt på marken
• Höställning
• Utfodringsgrind
• Slowfeedning nät
• Öppna utfodringspiltor
• En kombination av dessa system

Forskarna observerade hästarna i 30 min före utfodring samt de första 30 minuterna av utfodringen. Det de tittade på var aggressiva beteenden så som bortdrivande, hot-beteenden (hot bitning, hot sparkar), bitande, sparkande, attackerande. De intervjuade även stallskötarna.

Sammantaget var de flesta aggressiva beteendena (64 %) hot utan beröring. Det fanns en stor skillnad mellan de olika utfodringssystemen och beteendena på hästarna. Minst aggressioner sågs där man placerade höet långt ifrån varandra (1 – 1,5 meter). Den största förekomsten på aggressivitet var där alla hästar hade en gemensam hög med foder.

Aggressionen minskade betydligt när utfodringen tog längre tid, dvs med ett hönät.

På basen av resultaten i denna studie rekommenderar man att hästar som hålls i grupp skall ständigt ha tillgång till halm och hö samt att tillräckligt avstånd mellan utfodringsplatserna. Eftersom många utfodringar per dag kan vara problematiskt för hästägarna är det viktigt att göra utfodringstiden längre (t ex med nät), så att ätbeteendet liknar det naturliga ätbeteendet hos hästarna för att förebygga beteendestörningar.

Anic Ostertag, ETH biology , of the Animal Behaviour, Health and Welfare

Läs hela artikeln: http://www.thehorse.com/articles/34257/methods-to-reduce-feeding-time-aggression-studied

Hur ser det ut hos Er?
Vilket system har ni, hur funkar det, ser ni några beteendeproblem bland hästarna?
Avståndet som nämns i studien (1-1,5 meter) kan låta kort, kanske man i vanliga fall har längre, men en tanke iaf.

//Praktikant-Jenny

Föreläsning!

Utfodring och träning av unga hästar – påverkan på hälsa och prestation

LöR 21 november  

Sara Ringmark från SLU kommer hit och föreläser, några punkter från agendan:                                             

• Hur olika utfodringsstrategier påverkar hälsa, tillväxt och prestation
•  Minskad träningsmängd till unga travhästar
• Hull, påverkar både hästens hälsa och prestation
•  Utfodring med enbart vallfoder, vad ska man tänka på?

Tid: 14:00-16:30
Plats: Travbanan
Anmälning: Senast torsdag 12.11, tina.danielsson@landsbygd.ax
Pris: 10€ betalas på plats – fika ingår!

Hur mycket protein ska det va?

Är du förvirrad över hur mycket protein din häst ska ha? Läs då vidare:

Får en häst för lite kan det leda till:

– minskad tillväxt och utveckling hos unghästar

– minskad aptit

– viktminskning

– långsam hovtillväxt

– energibrist

– svag päls och minskad fällning

– dräktiga ston löper större risk att abortera

– lakterande ston ger mindre mjölk

– hästen tappar muskler

– vissa kan börja äta träck

Inte bra. Men riktiga proteinbrister är sällsynta. Det sker bara när hästen går på extremt dåliga beten eller får otroligt dåligt hö en lång period. Korrigerar man utfodringen kan de flesta tecknen på brist försvinna på så lite som på en vecka. (Detta gäller dock inte för unghästar, en störd tillväxt är betydligt med allvarligt.) Men jag tycker man inte bara behöver prata om riktiga brister, det är ju också intressant att diskutera suboptimal utfodring. Man kan tänka lite som med människonutrition att mer protein kan hjälpa till att stabilisera blodsockret, förhindra idrottsskador, förhindra muskelnedbrytning hos äldre individer osv… Så att ge för lite protein, även om det inte är en extrem brist, är ju inte det optimala.

Som vanligt är det ju inte bra att ge överskott heller. Det händer ibland när hästägare överutfodrar kraftfoder att hästen får överskott av protein. Får hästen i sig proteinet via grovfodret är det inte alls lika illa. Överlopps protein används  inte upp direkt utan bryts ner till kväve. Och kvävet binds som ammonium och urea som utsöndras i urinet. Detta leder till ökat drickande, ökat kissande och en stark ammoniaklukt i stallet. Det belastar njurarna på hästen också. Minskad prestationsförmåga följer med för mycket protein i foderstaten. (Antagligen från detta folk blivit rädda att ge tävlingshästar proteinrika grovfoder… )Men exakt hur mekanismen bakom går till och hur farligt det är och vilka doser som krävs är man oeniga om. Liksom med för lite protein så är för mycket värst för unghästarna. I sån utfodring som jag förespråkar med grovfoder som grund är problem med överskott av protein obefintliga.

Så hur mycket ska dom ha?

Mängden råprotein en häst behöver är individuellt (den mest avgörande frågan är: växer hästen än?) och beror på smältbarheten på proteinet. Man brukar säga 6 g smältbart råprotein per MJ  för de flesta hästar på underhåll. Dräktiga och lakterande ston har förhöjt behov. Brister märks  på fölet. Hingstar under betäckningsperioden kan också må gott av lite mer protein. Hårt tränande hästar behöver också lite mer protein för att stödja muskeltillväxt och underhåll, det viktigaste är att iallafall inte gå under rekommendationen.

Som jag redan var inne på är det bäst att utfodra proteinet i grovfodret. Det är inte alls omöjligt (gödsling, baljväxter) men ytterst få av de analyser jag sett kommer upp i 6 g smb rp/MJ tyvärr. Då behöver man komplettera. Att komplettera med lucern förespråkar jag då det ju också räknas som grovfoder, ett proteinrikt sådant. Soja, raps och annat används också.

Bevis för att EMS inte bara gäller feta hästar

Äntligen får jag läsa en studie som bekräftar det jag tänkt länge nu: Att det är som med oss människor att vi kan ha störd  metabolism, metabolt syndrom även om vi inte är feta. Det finns teorier på att feta människor t o m hanterar syndromet bättre än de smala, de avsätter överskottssockret i fettlager, som det är tänkt.

Nåja tillbaka till hästarna! Man har testat insulinkänsligheten hos olika hästar, tjocka som smala, och ser att vissa raser (sådana som är anpassade till magra beten t ex andalusier, ponnier) använder mycket mer insulin för att göra sig av med glukoset efter en utfodring. Dvs de löper större risk och hade också större andel insulinresistens. Det var inte kopplat till hullet. Övervikt kan vara ett tecken på EMS men är inte nödvändigt för att din häst ska vara sjuk eller är på risk att bli.

Slutsats: vissa raser är det extra viktigt att utfodra naturligt även om de ser bra ut i hullet, de löper högre risk för metabolt syndrom.

Säkrast är ju att alltid utfodra alla hästar så naturligt som möjligt 😉 Så slipper vi se ”crusty necks” som denna…

Frågor och svar om foderstaterna jag räknar

Hej!

Fick ett mail med frågor om hur jag räknar foderstater, delger mitt svar ifall någon av er andra undrar samma saker 🙂

• Foderstatsprogrammet jag räknar med utgår från de svenska rekommendationerna och räknar utifrån ras, träningsmängd, vikt och om det är ett sto om hon är dräktig eller ger di.

  Blodprov vet jag inte att man skulle ta hänsyn till, menar du laktat då eller? Vad gäller mjölksyra utgår jag alltid från så hög grovfodergiva som möjligt vilket motverkar mjölksyrabildning.

  Muskelmassa är nog svårt att mäta och ta i beaktande i själva räknandet men då alla individer är olika i temperament och muskelmassa så kan förbränningen vara högre/lägre än beräknat men det ser man ju vid uppföljning och med djuröga.

  Träningsschema – ju noggrannare du anger träningsmängden/v desto noggrannare kan man räkna. Jag kollar gärna igenom träningsplanen om du vill och bollar idéer med dig. Jag förespråkar varierad och periodiserad träning där man bygger upp hästen från grunden.

  Fodermärken – vi är oberoende, dvs vi varken säljer eller förespråkar vissa märken. Däremot kan jag rekommendera foder baserat på innehållsförteckningar som passar ihop med ditt grovfoder. Vilken sort som passar bäst med vilket parti osv. Jag kan också räkna ut vad olika foderstater kostar och rekommenderar sedan efter vad hästen mår bäst på och sen vad det kostar.

  Om du kan få en märkbar förbättring eller inte beror ju på hur du utfodrar idag. Men jag försöker alltid räkna så häst-riktigt som möjligt. Utgår från grovfodret. På det sättet förebyggs många hälsoproblem: fång, kolik, ledproblem, korsförlamning, magsår etc. Om hästen mår bra kan den också prestera på topp. Med den typen av utfodring jag förespråkar kommer fler hästar till start enl en ny doktorsavhandling. Samtidigt blir det ofta billigare!

  Med vänlig hälsning, Tina

  

  Bilden kommer från travsport.se

Fodrets inverkan på korsförlamning

Som många andra sjukdomar på häst finns det även ett samband mellan korsförlamning och utfodring

Här följer ett sammandrag ur ett examensarbete från SLU som säger det viktigaste:

Korsförlamning är en komplex åkomma som omfattar hästens genetik, träning och utfodring. Det är inte ovanligt att fälttävlanshästar drabbas av korsförlamning och orsaken till detta kan delvis vara foderrelaterat då många fälttävlansryttare utfodrar stora mängder kraftfoder under tävlingssäsongen. Dock är det så att en fälttävlanshäst använder huvudsakligen aerobt muskelarbete och kan då använda energi från de fettsyror som bildas i hästens grovtarm. Den energi som tillförs i denna form är skonsam och ger relativt låga halter av slaggämnen i muskulaturen. Det är viktigt att grovtarmen fungerar bra, och här har foderstatens innehåll av fibrer stor betydelse. Minst
60 % av hästens totala energibehov täcks vid aerobt muskelarbete via  grovtarmen. För att tillfredställa detta behov kan man ge hästen ett kvalitativt grovfoder med höga MJ värden vilket ger hästen energi på en skonsam väg utan att behöva tillsätta en massa med kraftfoder. En annan lösning är att tillsätta fett i fodret som extra energi utan att använda stärkelserika fodermedel. 
En störd muskelfunktion i form av t.ex. korsförlamning är oftast en vanlig orsak till sänkt prestationsförmåga hos tävlingshästar. Speciellt gäller detta hästar som ibland ansträngs intill gränsen för sin maximala kapacitet. Oftast är orsaken till
korsförlamning ett samspel mellan flera orsaker, men man vet med stor säkerhet att utfodringen ofta spelar en roll i frågan.

Summerat är det samma summering som vid de flesta andra frågor jag får: utgå från grovfodret och undvik stärkelserika kraftfoder! Nr 1 analysera grovfodret, nr 2 räkna en naturlig och balanserad foderstat.

Här kan ni fördjupa er om ni vill!

December-utfodringstips

När det börjar bli minusgrader ute tenderar hästar vilja dricka lite dåligt, vilket kan leda till kolik, så det kan vara värt att hålla koll på vätskeintaget. Om dina hästar bara brukar dricka ur kopp kanske det är läge att även ge ur hink nu. Att smaksätta vattnet kan vara ett trick om du märker att hästen druckit dåligt. Se också till att hästen har tillräckligt med salt så vätskeintaget stimuleras.

Man kan också blötlägga vissa foder för att hästen ska få i sig tillräckligt med vätska. Hö är ju torrare än inplastat grovfoder så det är då en fördel med inplastat foder med tanke på vattnet. Om det är för blött kan det dock frysa och bli svårhanterligt. Blir det väldigt kallt (och blåsigt) kan man behöva höja fodergivan lite också för att hästarna ska hålla värmen.

Lite små saker att tänka på, det viktigaste är förstås att ha ett lämpligt grovfoder (det vet du via foderanalys) så din häst kan utfodras så naturligt som möjligt. Naturlig utfodring minskar riskerna för utfodringsrelaterade sjukdomar. Du bör också följa med din häst, hur hästen reagerar på utfodringen och om hullet och muskelansättningen förändras.

Glad Lucia!